carolinenygard

Den nya biologins svåra frågor

Här kommer en sammanställning av några viktiga etiska och samhälleliga frågor som den nya biologin reser. Dessa frågor är utgångspunkt för ett eget arbete om genteknik, där du samlar material och fördjupar sig i en fråga. I slutet av arbetsgången kommer ni att få presentera vad ni arbetat med för resten av klassen och vad ni själva fungerat kring under arbetets gång.

1. Välja och designa barn.

De moderna bioteknikerna gör det redan idag möjligt att gentesta foster och tidiga embryon, för att kunna välja bort dem som bär på gener, som skulle kunna ge ett barn svåra sjukdomar. Allt eftersom vi lär oss mer om våra gener kommer man även att lära sig testa en rad olika gener som påverkar sannolikheten för andra egenskaper i stil med risk för hjärtinfarkt, risk för astma, kroppslängd eller koncentrationsförmåga. Med tiden kommer man kanske också att lära sig komplettera ett sådant testande av gener med att kunna föra in nya gener i befruktade ägg eller tidiga embryon. Detta reser en rad frågor: Är det rätt att använda sådana metoder för att välja och designa vilka gener och egenskaper våra barn ska ha? Vilka egenskaper kan det i så fall vara rätt att påverka? Ska staten sätta upp regler eller ska varje förälder få bestämma själv? Är svaren på dessa frågor desamma för fosterdiagnostik, embryodiagnostik och tillförsel av nya gener (zygotisk genterapi)?

2. Vem ska få se dina gener?

Det blir allt enklare och billigare att utföra gentester, och allt eftersom vi lär oss mer om människans gener hittar vi allt fler gener som sjukvården skulle kunna ha anledning att undersöka hos oss: För att hitta dem som har en högriskgen, men där man kan trycka ner den förhöjda risken med en enkel behandling, medicinering eller ändrad livsstil. Eller för att välja eller dosera medicin. Men vem ska i så fall ha rätt att få reda på resultaten av sådana tester? Försäkringsbolag? Blivande arbetsgivare? Staten? Släktingar och vänner? Två hypotetiska exempel kan föra frågan närmare gymnasieelevers verklighet: - Om man hittar en gen som ger hög risk för ett hjärtproblem, som gör att hjärtat får svårt att klara häftig ansträngning, ska man använda tester av sådana gener för att sortera bort dem med högriskgener från fotbollslag, friidrottstävlingar mm? - Om man hittar en gen som ger hög risk för cancer om man arbeta med vissa kemikalier, ska man använda sådana tester för att hindra ungdomar att komma in på utbildningar som leder till arbeten där man ofta kommer i kontakt med sådana kemikalier? Exempelvis utbildningar i biomedicin, kemi eller konstutbildningar?

3. Genmodifierad mat för vem?

Är genmodifierade växter och djur i jordbruket bra eller dåligt? Vilka möjligheter reser teknikerna? Vilka risker för de med sig? Och vem kan få nytta av tekniken? Vad kan den betyda för konsumenter? För bönder i den rika delen av världen? För bönder i tredje världen?

4. Har vi rätt förändra andra varelsers gener?

Det finns en mängd nyttoskäl för att föra in nya gener i olika levande varelser (forskning, tillverka mediciner som annars inte skulle kunna framställas, nyttigare grödor, nya råvaror etc.). Men många känner starka principiella invändningar mot att man för in nya gener i olika levande varelser – att detta skulle vara att leka gud eller att sätta sig upp mot en naturlig ordning. Så har vi människor rätt att ta makten över andra varelsers arvsanlag och flytta gener fram och tillbaka över artgränserna? Beroende på vad man svarar: Varifrån kommer i så fall den rätten? / Vem eller vad förbjuder oss? Finns det undantag? Kan den som principiellt är för tekniken se några sammanhang där det borde vara tabu att föra in nya gener? Kan den som är mot se några fall när fördelarna är så stora att det trots allt vore försvarbart?

5. Klona människa?

De allra flesta forskare och läkare är av två skäl ense om att vi inte ska försöka klona (dollyklona) människa idag: Dels är teknikerna så trubbiga att risken för missfall och missbildningar är orimligt stor, dels finns en misstanke om att klonade däggdjur inte får ett normallångt liv. Men kanske man i framtiden lär sig klona utan risk för missbildningar och förtidig död. Ska vi i så fall tillåta kloning av människa? Till exempel för att hjälpa par som inte kan få barn på annat sätt? Vad har man för skäl till att vara för/mot? Innebär kloning att man devalverar människovärdet? Hur ser man i så fall på naturliga enäggstvillingar? Hur skulle vi tycka och känna om vi levde i ett samhälle där kloning var accepterat, där man mötte mammor med klonade barn i kön till snabbköpskassan, där grannar skaffade klonade barn, där klasskompisar var klonade?

6. Embryonala stamceller o terapeutisk kloning.

Många läkare och forskare hoppas att man ska kunna utveckla metoder att behandla flera olika sjukdomar med transplantationer av celler som bildats från celler tagna från ett embryo, som klonats från den människa som behöver transplantation. Detta kräver dock dels att man skapar klonade mänskliga embryon, som om de placerades in i en livmoder skulle kunna utvecklas till nya människor, genetiskt identiska med den som behöver transplantation. Dels att sådana embryon förstörs/dödas. Runt om i världen arbetar forskare nu med att försöka lära sig göra detta. Är det önskvärt? Är det rätt att skapa klonade mänskliga embryon för att utnyttja dem till att bota sjuka? Vilket värde har ett embryo som ännu inte inplanterats i en livmoder?

Redovisningsformer

• Arbetet skall redovisas både skriftligt och muntligt, med tyngd på det skriftliga.
• Skriftligt: Du söker information om ditt område med hjälp av internet, bibliotek, forskningscenter – ja, allt du kan och vill använda helt enkelt. Du skall skriva en uppsats om din fråga där du analyserar, diskuterar, problematiserar och värderar olika etiska ställningstaganden när det kommer till ditt valda område inom genteknik. Uppsatsen måste ha stöd från exempelvis aktuell forskning, artiklar osv. du får alltså inte bara skriva egna åsikter, men dessa skall också finnas med i uppsatsen.

Times new roman, strl 12. 1,5 radavstånd.

Inlämning: 21/5.

• Muntligt: Ni skall berätta om er fråga och om era funderingar kring de etiska dilemman som uppkommit vid arbetet med genteknik och genetik. Den muntliga diskussionen är friare än den skriftliga, denna del betygssätts inte, men är ändå obligatorisk. Detta för attde andra skall få ta den av aktuell forskning kring området och få ventilera tankar kring genetikens svårigheter och möjligheter.

Redovisning: åk. 3 – slipper eftersom ni tar studenten 23 maj :)

                       åk. 2 – 25/5

Copyright: Vetenskapsrådet och Henrik Brändén. Allt mångfaldigande för kommersiella ändamål förbjudet. Får fritt kopieras för undervisning i skola och högskola så länge denna notering förblir synlig.

LOV.

Ni skulle testa våra olika sinnen i en omfattande laboration:

• Beröring
• Tryck
• Smärta
• Lukt
• Smak

Matspjälkningen

1.      Hur blir en gelénapp när vi lägger den i vanligt vatten? Förklara! Vad heter fenomenet?

2.      Ange namnet på något enzym, vad det verkar och hur.

BILD PÅ MATSPJLKNINGSSYSTEMET

3.      Läs in dig på huvuddelarna av matspjälkningssystemet och vad de olika delarna har för uppgift.

Cellen

4. Lär dig vad några organeller i cellen har för funktion.

Ribosomer, cellmembran, mitokondrier, DNA.

Cirkulation

5.      Vad i luften behöver vi när vi andas?

BILD PÅ LUNGORNA

6.      Vad i bilden sker gasutbytet mellan luft och blod?

7.      Varför fryser en inbiten rökare om fingrarna?

8.      Vad visar vitalkapaciteten?

9.      Varför slår hjärtat snabbare när vi anstränger oss?’

10.  Vad är det lilla kretsloppet? Det stora?

11.  Vilken betydelse har livsstilen för hälsan?

12.  Vad är blodplasma?

13.  Vad har de vita blodkropparna för funktion? De röda?

14.  Blodtryck anges alltid med två siffror ex. 120/90. Vad är blodtryck? Och vad anger siffrorna?

15.  Vilken funktion har mellangärdet?

Blod

16.  Vad består blodet av?

17.  Hur samspelar makrofager, T-cellen och B-cellen?

18.  Vad är antikroppar?

19.  Vilka blodgrupper finns det?

20.  Vad händer om en person med blodgrupp A får blod från en person med blodgrupp B?

21.  Finns det någon risk med att vara Rh-negativ?

Njuren och levern

22.  Vad har njurarna för uppgift?

23.  Vad har levern för uppgift?

24.  Vad är dialys?

25.  Kan levern återbildas?

26.  Vad händer i kroppen om njurarna inte fungerar?

Vi tittade på två filmer:

Njuren - att leva med dialys
Lev ännu längre: levern

Vi gick igenom njurarnas och leverns funktion och ni fick ut några häften med information.

• Genomgång av skelettet: funktion och byggnad.
• Musklerna: tre sorter, viljestyrd, glatt, icke viljestyrd, hjärtmuskler
• Lungorna
• Huden: tre skikt, hudfärg har en funktion
• Blodomlopp: funktion
• Matspjälkningen: tarmarna, enzym m.m.

Blodet

4-6 liter blod hos en vuxen person.

• 55 % plasma (som innehåller 90 % vatten och 10 % protein, salter, glukos & restprodukter)
• 45 % blodkroppar (röda blodkroppar, vita blodkroppar & blodplättar)

Röda blodkroppar
Minsta cellen i kroppen, varje sekund nybildas 2 miljoner nya röda blodkroppar i benmärgen. Dessa innehåller ämnet hemoglobin som binder och transporterar syre ut till cellerna i kroppen.

Kvinna: 120-160g röda blodkroppar/liter blod
Man: 135-175g/liter blod

Brist på röda blodkroppar kallas anemi och symptom är trötthet, yrsel och andfåddhet.

Vita blodkroppar
Det går en vit blodkropp på 1000 röda. Antalet vita blodkroppar stiger vid en infektion i kroppen.

De vita blodkropparna ingår i kroppens immunförsvar, det finns två sorters vita blodkroppar:

• Fagocyter "ätarceller" som äter upp bakterierna tills de spricker som var i ett sår.
• Lymfocyter "mördarceller": två olika
  1) T-cellen tar direktkontakt med bakterien och överför ett gift "dödskyssen".
  2) B-cellen sänder ut specifika antikroppar som markerar bakterien så att fagocyten kan äta upp den lättare. B-cellen är också en minnescell som komer ihåg ett visst antikropp.

Blodplätttar
Delaktiga i blodets koagulering (stelning) och vid sårläkning.

= antigener som sitter på de röda blodkropparna

A: 44 %. Antikroppar mor B-antigen.
B: 11 %. Antikroppar mot A-antigen.
AB: 5 %. Saknar antikroppar.
0: 40 %. Antikroppar mot A- och B-antigen.

Rhesus-faktorn
75 % av befolkningen har ett protein fäst vid sina röda blodkroppar, detta kallas för att man är Rh-positiv. Saknar man proteinet, som 15 % av befolkningen är man Rh-negativ. (man skriver detta som exempelvis A+/A-)

En person som är Rh-positiv kan ta emot blod från både Rh+ och Rh-. Men en person som är Rh-negativ kan endast ta emot blod från en annan negativ.

Det finns risker med att vara Rh-negativ, framförallt om man är kvinna och är gravid.

 Bild från lakartidningen.se

För att förhindra att antikroppar bildas mot RhD (positivt blod) vid första graviditeten får kvinnan en injektion som hindrar immunförsvaret från att reagera och på så vis skapa antikroppar.

1) Blodsocker: ni tog först ett referensvärde för att veta ungefär ni låg i blodsocker innan experimentet. Sedan var det dags att vräka i er godis och läsk under resterande lektionstid. Var 20 minut tog ni ett nytt blodsockervärde och skrev upp detta.

2) Blodgrupp: ni testade också vilken blodgrupp ni hade.

PowerPoint-genomång av matspjälkningssystemet. Följande gicks igenom:

Från cell till organism

• DNA
• Cellen
• Vävnad
• Organ
• Människokroppen
• Matspjälkningen
  - Munhåla
  - Matstrupe
  - Magsäck
  - Tolvfingertarm
  - Tunntarm
  - Tjocktarm
  - Ändtarm
  - Analöppning

Ni fick en stencil som visar hur maten sönderdelas och fick skriva ut de olika delarna i matspjälkningssystemet.

Andra passet gick vi igenom Människans andningsorgan samt blodsystem. Vi började med att titta på filmen Människans biologi - Blodomlopp, repiration och andning.

Vi gick igenom följande:

• Vad är det vi behöver när vi andas?
• Andningsorganet (luftvägar: näshåla, svalg, luftstrupe, luftrör och lungor)
• En viljestyrd process
• Inandning
• Utandning
• Lungkapacitet
• Puls

Laboration Blod och andning

Lungkapacitet (vitalkapacitet)
Kontrollera med en spirometer.

Puls
antalet sammandragningar i hjärtat per minut. Räkna slag i 30 sekunder och multiplicera med två.

A)    Puls konditionstest:

·         Mät vilopuls.

·         Utför något ansträngande under 1-2 minuter (t.ex. spring runt skolan eller i korridoren fram och tillbaka).

·         Mät pulsen för varje minut till dess att vilopuls åter uppnåtts.

·         Gör ett diagram för att se hur snabbt pulsen återhämtar sig

X-axeln = antal minuter

Y-axeln = pulsfrekvens 

B)    Puls Nikotinets inverkan

· Mät vilopuls.
· Tugga på ett nikotintuggummi eller lägg en påse nikotin”snus” under läppen. Mät den nya pulsen efter några minuter.

Hjärtljuden
Håll ett stetoskop mot bröstkorgen strax till vänster om bröstbensspetsen. Lyssna på varandra. Hur låter det?
Ta reda på vad som orsakar de kraftigaste hjärtljuden.

Laborationsrapport skall in 23/3.

1.     Rita ut cellens delar (växt- och djurcell). 
2.     Vad har mitokondrierna för uppgift?*
3.     Vad har ribosomerna för uppgift?
4.     Vad har lysosomerna för uppgift?
5.     Vad finns i cellkärnan?
6.     Vad är DNA?
7.     Vad är kloroplaster och varför har inte djurcellen dessa?

Ni gjorde en laboration om växt- och djurcellen där ni både tittade på kindceller och växtceller från en blomma.

Andra passet denna vecka gick vi igenom cellmembranet.

Cellmembran
Tunna strukturer som omger cellen och är viktiga eftersom de bland annat kontrollerar vad som passerar in och ut i cellen.

Cellmembranet består av proteiner och lipider med små mängder kolhydrater bundna till sig. Konsistensen är flytande.

Ämnen transporteras på tre sätt:
1) Passiv diffusion innebär att ämnen transporteras fritt över membrandet med hjälp av en så kallad koncentrationsgradient (=en skillnad mellan hög och låg koncentration).
2) Faciliterad diffusion innedär att ämnen transporteras "medströms" med hjälp av en koncentrationsgradient. Samtidigt får den hjäp ac ett transportprotein eller ett kanalprotein (dessa binder ämnen så som läkemedel eller fettsyror).
3) Aktiv transport är en transport som är energikrävande för cellen. Transporterar ämnet mot en koncentrationsgradient. Sådana transportprotein brukar kallas för pumpar ex. Natrium/Kalium-pumpen.

Diffusion
Spontan materialtransport eller utbredning av ett ämne över membranet. Ämnet strävar efter att förflytta sig från en stark koncentration mot en svagare. Jämna ut koncentrationsolikheter. Exempel när mjölk hälls i kaffe eller när socker läggs i te.

Dessa får passera vid diffusion:
- Fettlösliga ämnen
- Atomer
- Små oladdade molekyler

Osmos
= vattnets diffusion över membranet.
Flöde av vatten från ett område med hög osmotisk potential till ett med lägre. Detta sker genom en barriär som lättare släpper igenom vatten än däri lösta ämnen.

Exempelvis: Honung i vatten

Ett sådant membran i cellen kallas för semipermeabelt membran, detta innebär att membranet är halvgenomsläppligt (släpper endast igenom vatten och ej de stora molekylerna som finns lösta i vattnet).

Uppföljning av studiebesök och genomgång på ett par av skolans hästar för att visa att arbetet kan utföras på vilka hästar som helst.