v. 18 Borås Djurpark
Bilderna får tala för sig själv, tack för en helt underbar dag mina duktiga etologer :)
v. 18 Valborg/1 maj
Men vi åker till Borås Djurpark på torsdag. Bilarna åker från skolan 8.45. Kom inte föt sent!
v. 17 Ingen lektion
v. 16 Inför Borås djurpark
v. 15 Påsklov
v. 14 Horsemanship
Uppföljning av studiebesök och genomgång på ett par av skolans hästar för att visa att arbetet kan utföras på vilka hästar som helst.
v. 13 Studiebesök hos Mia
v. 12 Studiebesök hos Mia
v. 11 Inställd
v. 10 Lediga
v. 9 Etologisk studie på häst
Nu var det dags att gå ut till våra hästar igen, men först gick vi igenom tre olika tillvägagångssätt för att studera djur.
- Ad libitum innebär att man studerar djurens alla beteenden under en begränsad tid (ex. 30 sekunder).
- Kontinuerlig registrering innebär att man är intresserad av ett visst beteende och endast studerar detta under en tid. Exempelvis kan det handla om födsöksbeteenden, dominanta beteenden osv.
- Ögonblicksregistrering innebär att man studerar djurens beteende inom ett intervall (vanligtvis 30-60 sekunder). På klockslagen noterar man sedan vad djuret gör.
Ni fick genomföra en sådan ögonblicksregistrering på hästarna i paddock med hjälp av era fantastiska etogram som ni skrivit tidigare.
Vi skall efter lovet sammanställa era studier i diagramform för att kunna avläsa hur det gick.
v. 8 Hästliv
Denna veckan fick ni arbeta med ert egna arbete om Hästliv.
v. 7 LOV
Ha nu ett skönt lov.
v. 6 Etologisk studie på häst
Nu var det dags att gå ut till våra hästar igen, men först gick vi igenom tre olika tillvägagångssätt för att studera djur.
- Ad libitum innebär att man studerar djurens alla beteenden under en begränsad tid (ex. 30 sekunder).
- Kontinuerlig registrering innebär att man är intresserad av ett visst beteende och endast studerar detta under en tid. Exempelvis kan det handla om födsöksbeteenden, dominanta beteenden osv.
- Ögonblicksregistrering innebär att man studerar djurens beteende inom ett intervall (vanligtvis 30-60 sekunder). På klockslagen noterar man sedan vad djuret gör.
Ni fick genomföra en sådan ögonblicksregistrering på hästarna i paddock med hjälp av era fantastiska etogram som ni skrivit tidigare.
Vi skall efter lovet sammanställa era studier i diagramform för att kunna avläsa hur det gick.
v. 5 Hästliv
Denna veckan fick ni arbeta med ert egna arbete om Hästliv.
v. 4 Hästliv
Hästliv – ett litet arbete om hästen
För ungefär 6,000 år sedan tog människan för första gången hästen i sin tjänst. Då förändrades världen. – Det är en av de mest betydelsefulla händelserna i människans historia, säger arkeologen Sandra Olsen. Trots att det snart gått tusentals år sedan vår tama häst lämnade stäppen har den kvar mycket av sitt ursprungliga beteende. Den är ett typiskt bytesdjur och reagerar i första hand på fara med att fly. Men den kan också bocka vilt för att bli av med ett rovdjur (läs ryttare) som bitit sig fast över ryggen. Men det var ändå hästens sätt att organisera sig i sin flock som lade grunden för dess plats hos människan.
Mål med arbetet:
· Att skaffa övergripande kunskap om hästens ursprung och historia.
· Att skaffa kunskap om hästens naturliga beteenden.
· Att få kunskap om varför hästen blivit domesticerad och hur det påverkat hästen.
· Att få kunskap om de vanligaste beteendestörningarna hos hästen.
· Att få kunskap om hur dessa beteendestörningar uppkommer och hur de kan behandlas.
· Att få insikt i några etiska frågeställningar kring hur människan påverkar hästens livssituation och välmående.
· Att lära sig hur man formulerar ett korrekt faktablad med korrekt källförteckning.
Faktablad
Max två sidor dataskrivet 12pt, 1,5 radavstånd. Faktabladet skall presentera de olika naturliga beteenden som hästen har samt hur vi människor genom domesticering påverkar deras välmående. Här kan t.ex. ingå vilka faror hästen möter, mänsklig kontakt osv. I faktabladet skall också en beskrivning av några av hästens beteendestörningar finnas med samt ett förslag på miljöberikning.
G Gruppen:
Ø Redogör kort för hästens ursprung och historia.
Ø Redogör för hästens naturliga beteenden och diskuterar begreppet domesticering.
Ø Redogör för några etiska frågeställningar att ta hänsyn till när man håller häst som sällskapsdjur.
Ø Har formulerat ett faktablad med korrekt angivna källor.
Ø Redogör för några beteendestörningar hos häst och hur de kan behandlas.
VG Gruppen:
Ø Diskuterar kring några etiska frågeställningar att ta hänsyn till när man håller häst som sällskapsdjur.
Ø Har formulerat ett informativt faktablad med korrekt angivna källor.
Ø Använder sig av relevanta etologiska grundbegrepp i redovisning.
MVG Gruppen:
Ø Resonerar insiktsfullt kring anledningen till att människan håller katt som sällskapsdjur samt om hur detta påverkar hästen.
Ø Har formulerat ett informativt och läsvärt faktablad med tydlig hänsyn till mottagarna. Källorna är korrekt angivna, gärna i löpande text.
Ø Gör egna bedömningar av hästens beteende i förhållande till miljö samt motiverar förslag till förändringar.
v. 3 Hästens sinnen och språk
Ni fick ut ett häfte som handlade om hästens språk och fick i läxa att läsa igenom detta.
v. 2 Hästens beteende
v. 49 Habitatstudie på kompostmask
Dags att färdigställa era miljöer och släppa ner era kära kompostmaskar. Mycket skratt blev det denna lektion då inte alla tyckte att maskar är så mysiga. I slutet av lektionen hade vi ett maskrace som Mia tog hem!
v. 48 Habitatstudie på kompostmask
Ni skulle två och två planera och genomföra en miljöstudie med kompostmask som försöksdjur. Ni fick först och främst formulera en frågeställning, vad vill ni undersöka? Därefter fick ni planera hur ert maskhus skulle designas och började bygga.
Näsa vecka släpper vi i maskarna.