• Ägget i flaskan, jag visade ett försök och ni fick gissa hur det gick till.

Vi gick sedan igenom vad en atom är, hur den är uppbyggd och hur det periodiska systemet ser ut. 

ATOM

 

Varje atom har ett eller flera (max 7) så kallade skal runt sin kärna, här kretsar elektronerna (-). Kärnan består av protoner (+) och neutroner (0). Det yttersta skalet runt atomen kallas för valensskal och de elektroner som cirkulerar där kallas för valenselektroner.
Atomen här är en Kol-atom.

Det Periodiska systemet


Klicka på bilden för att komma till det periodiska systemet.

I det periodiska systemet finns alla grundämnen som vi känner till idag presenterade. Olika periodiska system ger olika mycket information. 

 Så här är grundämnet kol presenterat i det periodiska systemet. Alla grundämnen förkortas med en eller två bokstäver. C är den kemiska beteckningen för grundämnet Kol. I en sådan ruta beskrivs olika information om ämnet.

Atomnummer = antal protoner som finns i atomens kärna. I detta fall 6 st (beskriver siffran i vänster hörn)

Masstal = Antal protoner + neutroner i atomens kärna. I detta fall 12,0107 (6+6=12).

Perioder

 I det periodiska systemet finns siffror både lodrätt och vågrätt. Siffrorna 1-7 lodrätt till höger om den första raden anger hur många skal som atomen har kretsande runt kärnan. Detta kallas perioder.

Om vi går ner till siffran 7 på bilden (längst ner) så har alla grundämnen vågrätt (åt höger) sju skal runt kärnan. Dessutom anges också hur många elektroner som finns i varje skal, se ovan på KOL (högst upp i höger hörn står att kol har 2 elektroner i första skalet och 4 elektroner i sitt valensskal).

Grupper


Siffrorna 1-18 (syns bara till 15 på bilden) vågrätt i det periodiska systemet kallas för grupper. Alla ämnen som är under samma grupp har liknande egenskaper.

Titta på siffran 14 (gröna rutorna). Under gruppen 14 har bland annat C (kol) och Si (Kisel) liknande egenskaper. Alla grundämnen i grupp nr 14, som kallas för kolgruppen, har samma antal elektroner i sitt yttersta skal. Dock har de inte samma antal skal runt sin kärna. 

♦ Ni fick ut en övning där ni fick träna på att läsa av periodiska systemet med atomnummer och kemiskt tecken.

Film; Kemins värld del 1 - det periodiska systemet.

Vi gick på fredagen igenom ämnens egenskaper.

Ämnens egenskaper

Ett ämne är uppbyggt av atomer. Vilka egenskaper ett ämne har bestäms av vilka atomer som ingår i ämnet och på vilket sätt e är kombinerade.

Varje ämne har speciella egenskaper som delas in i:

• Kemiska egenskaper, exempelvis sammansättning och hur de förändras tillsammans med ett annat ämne (socker i kaffet)
• Fysikaliska egenskaper, exempelvis hur längd och massa kan förändras.

Aggregationstillstånd
Om ett ämne är fast, flytande eller gasformigt bestäms av temperaturen på ämnet. Temperatur är ett mått på hur mycket partiklarna (protoner, neutroner, elektroner) i atomen rör sig. Ju mer de rör sig desto högre temperatur.


Kristallisk form = vid fast form är ämnet ordnat i kristalliska strukturer. Exempelvis is.
Amorf form = vid fast form är ämnet oordnat och har ingen direkt struktur. Exempelvis glas.

Absoluta nollpunkten
-237,15 grader celsius kallas för den absoluta nollpunkten. Vid denna temperatur är alla ämnen i fast form och partiklarna rör sig så lite som möjligt. 

Hur mycket vatten finns i maten?
Denna lektionen laborerade vi också, vi undersökte hur mycket vatten det finns i olika ämnen. Ni fick låta fantasin flöda och hämtade både grönsaker, tvål och handsprit.