carolinenygard

• Ägget i flaskan, jag visade ett försök och ni fick gissa hur det gick till.

Vi gick sedan igenom vad en atom är, hur den är uppbyggd och hur det periodiska systemet ser ut. 

ATOM

 

Varje atom har ett eller flera (max 7) så kallade skal runt sin kärna, här kretsar elektronerna (-). Kärnan består av protoner (+) och neutroner (0). Det yttersta skalet runt atomen kallas för valensskal och de elektroner som cirkulerar där kallas för valenselektroner.
Atomen här är en Kol-atom.

Det Periodiska systemet


Klicka på bilden för att komma till det periodiska systemet.

I det periodiska systemet finns alla grundämnen som vi känner till idag presenterade. Olika periodiska system ger olika mycket information. 

 Så här är grundämnet kol presenterat i det periodiska systemet. Alla grundämnen förkortas med en eller två bokstäver. C är den kemiska beteckningen för grundämnet Kol. I en sådan ruta beskrivs olika information om ämnet.

Atomnummer = antal protoner som finns i atomens kärna. I detta fall 6 st (beskriver siffran i vänster hörn)

Masstal = Antal protoner + neutroner i atomens kärna. I detta fall 12,0107 (6+6=12).

Perioder

 I det periodiska systemet finns siffror både lodrätt och vågrätt. Siffrorna 1-7 lodrätt till höger om den första raden anger hur många skal som atomen har kretsande runt kärnan. Detta kallas perioder.

Om vi går ner till siffran 7 på bilden (längst ner) så har alla grundämnen vågrätt (åt höger) sju skal runt kärnan. Dessutom anges också hur många elektroner som finns i varje skal, se ovan på KOL (högst upp i höger hörn står att kol har 2 elektroner i första skalet och 4 elektroner i sitt valensskal).

Grupper


Siffrorna 1-18 (syns bara till 15 på bilden) vågrätt i det periodiska systemet kallas för grupper. Alla ämnen som är under samma grupp har liknande egenskaper.

Titta på siffran 14 (gröna rutorna). Under gruppen 14 har bland annat C (kol) och Si (Kisel) liknande egenskaper. Alla grundämnen i grupp nr 14, som kallas för kolgruppen, har samma antal elektroner i sitt yttersta skal. Dock har de inte samma antal skal runt sin kärna. 

♦ Ni fick ut en övning där ni fick träna på att läsa av periodiska systemet med atomnummer och kemiskt tecken.

Film; Kemins värld del 1 - det periodiska systemet.

Vi gick på fredagen igenom ämnens egenskaper.

Ämnens egenskaper

Ett ämne är uppbyggt av atomer. Vilka egenskaper ett ämne har bestäms av vilka atomer som ingår i ämnet och på vilket sätt e är kombinerade.

Varje ämne har speciella egenskaper som delas in i:

• Kemiska egenskaper, exempelvis sammansättning och hur de förändras tillsammans med ett annat ämne (socker i kaffet)
• Fysikaliska egenskaper, exempelvis hur längd och massa kan förändras.

Aggregationstillstånd
Om ett ämne är fast, flytande eller gasformigt bestäms av temperaturen på ämnet. Temperatur är ett mått på hur mycket partiklarna (protoner, neutroner, elektroner) i atomen rör sig. Ju mer de rör sig desto högre temperatur.


Kristallisk form = vid fast form är ämnet ordnat i kristalliska strukturer. Exempelvis is.
Amorf form = vid fast form är ämnet oordnat och har ingen direkt struktur. Exempelvis glas.

Absoluta nollpunkten
-237,15 grader celsius kallas för den absoluta nollpunkten. Vid denna temperatur är alla ämnen i fast form och partiklarna rör sig så lite som möjligt. 

Hur mycket vatten finns i maten?
Denna lektionen laborerade vi också, vi undersökte hur mycket vatten det finns i olika ämnen. Ni fick låta fantasin flöda och hämtade både grönsaker, tvål och handsprit.
 

Denna första veckan gick vi igenom kursplanen i Naturkunskap B. Jag gick dessutom igenom min planering för terminen.

Vi började kursen lite lätt med att diskutera våran nu gällande naturvetenskapliga teori om universums uppkomst och livets utveckling på jorden. Vi tittade på filme Big Bang - den stora smällen.

Vi gick igenom:

• Vad är Big Bang och när skedde det?
• Hur går det till när en stjärna föds.
• Nebulosa.
• Vad är ett grundämne.
• Bevis för Big Bang.
• Hur tror man att planeterna skapats.
• Planeten jorden.
  
  

Hästliv – ett litet arbete om hästen

För ungefär 6,000 år sedan tog människan för första gången hästen i sin tjänst. Då förändrades världen. – Det är en av de mest betydelsefulla händelserna i människans historia, säger arkeologen Sandra Olsen. Trots att det snart gått tusentals år sedan vår tama häst lämnade stäppen har den kvar mycket av sitt ursprungliga beteende. Den är ett typiskt bytesdjur och reagerar i första hand på fara med att fly. Men den kan också bocka vilt för att bli av med ett rovdjur (läs ryttare) som bitit sig fast över ryggen. Men det var ändå hästens sätt att organisera sig i sin flock som lade grunden för dess plats hos människan.

Mål med arbetet:

·         Att skaffa övergripande kunskap om hästens ursprung och historia.

·         Att skaffa kunskap om hästens naturliga beteenden.

·         Att få kunskap om varför hästen blivit domesticerad och hur det påverkat hästen.

·         Att få kunskap om de vanligaste beteendestörningarna hos hästen.

·         Att få kunskap om hur dessa beteendestörningar uppkommer och hur de kan behandlas.

·         Att få insikt i några etiska frågeställningar kring hur människan påverkar hästens livssituation och välmående.

·         Att lära sig hur man formulerar ett korrekt faktablad med korrekt källförteckning.

Faktablad
Max två sidor dataskrivet 12pt, 1,5 radavstånd. Faktabladet skall presentera de olika naturliga beteenden som hästen har samt hur vi människor genom domesticering påverkar deras välmående. Här kan t.ex. ingå vilka faror hästen möter, mänsklig kontakt osv. I faktabladet skall också en beskrivning av några av hästens beteendestörningar finnas med samt ett förslag på miljöberikning.

G                   Gruppen:

Ø  Redogör kort för hästens ursprung och historia.

Ø  Redogör för hästens naturliga beteenden och diskuterar begreppet domesticering.

Ø  Redogör för några etiska frågeställningar att ta hänsyn till när man håller häst som sällskapsdjur.

Ø  Har formulerat ett faktablad med korrekt angivna källor.

Ø  Redogör för några beteendestörningar hos häst och hur de kan behandlas.

VG                Gruppen:

Ø  Diskuterar kring några etiska frågeställningar att ta hänsyn till när man håller häst som sällskapsdjur.

Ø  Har formulerat ett informativt faktablad med korrekt angivna källor.

Ø  Använder sig av relevanta etologiska grundbegrepp i redovisning.

MVG            Gruppen:

Ø  Resonerar insiktsfullt kring anledningen till att människan håller katt som sällskapsdjur samt om hur detta påverkar hästen.

Ø  Har formulerat ett informativt och läsvärt faktablad med tydlig hänsyn till mottagarna. Källorna är korrekt angivna, gärna i löpande text.

Ø  Gör egna bedömningar av hästens beteende i förhållande till miljö samt motiverar förslag till förändringar.

Vi tittade idag på en film som visade olika beteenden hos djur. Vi undersökte hästens, kattens och hundens naturliga beteenden.

Hur uppstod universum och hur skapas stjärnor och planeter?

Vi tittade på filmen Big Bang - den stora smällen och gick igenom den naturvetenskapliga bilden av hur vårt universum skapats.

Nu är vi alla tillbaka från ett härligt jullov!

Vi började första veckan med att starta där vi slutade v. 49, vi repeterade vad vi hittills gått igenom på avsnittet evolution.

Habitatstudie på kompostmask – rapportskrivning

Vad skall finnas med?

• En snygg framsida
  - Glöm inte namn!
  - Gärna med bilder.
• Bakgrund
  - Syfte med laborationen
  - Lite bakgrundsfakta om kompostmasken är alltid trevligt…
• Frågeställning
  - Vad ville ni undersöka?
• Material
  - Vilket material använde ni er av i er studie?
• Metod
  - Hur gick ni till väga för att besvara er frågeställning?
  - Gärna en skiss över maskens miljö/olika rum.
• Hypotes
  - Vad trodde ni själva skulle hända?
• Resultat
  - Vad fick ni för resultat?
  - Vilken slutsats kan ni dra av resultatet?

Lycka till och glöm inte att rapporten skall vara inne v. 2 när ni kommer tillbaka utvilade.