v. 4 Kemiska föreningar
Ni fick undersöka med hjälp av en pipett hur många vattendroppar det fick plats på en enkrona. Vinnaren lyckades få 108(?)st att stanna kvar på kronan innan det sprack.
Efter försöket fick ni fundera kring fenomenet och försöka förklara vad det berodde på.
Förra veckan fick ni tillverka badbomber, men inte bara för skoj skull.
Kemiska föreningar
En kemisk förening är när två olika grundämnen är bundna till varandra.
Kemisk reaktion = när två ämnen reagerar med varandra men behåller sin identitet. Förändringen sker i elektronmolnet.
Oktettregeln = alla atomer vill ha fyllt yttre skal (antingen 2 eller 8 elektroner). De parar ihop sig på ett sådant sätt att de uppfyller denna önskan och får fullt valensskal.
En kemisk formel använd för att beskriva vilka kemiska ämnen en förening består av. Den beskriver också hur mycket av varje ämne som finns i föreningen. Exempelvis O2, NaCl, H2O.
Jonförening (salter)
Metall + icke metall reagerar med varandra
GE!
Om vi undersöker metallen Natrium (Na) i det periodiska systemet. Kolla på natriums skal och dess elektroner. Hur ska den få fyllt yttre skal på bästa sätt?
Så undersöker vi icke-metallen Klor (Cl). Hur skall Klor få fullt yttre skal?
Natrium har 1 elektron i sitt valensskal medan klor har 7 elektroner i sitt valensskal.
Natrium vill helst ge bort sin elektron eftersom den då blir kvar med ett fullt skal med 8 elektroner. Klor vill gärna ta emot en elektron från någon annan atom för då har klor också fullt skal med 8 elektroner.
När olika grundämnen reagerar med varandra genom att ge bort (eller ta emot) elektroner skapas en så kallad jonbindning.
Exempel på ämnen som har jonbindningar är: Gips (CaSO4), Bikarbonat (NaHCO3) och kalk (CaO/Ca(OH)2)
Kovalent bindning
Icke-metaller reagerar med varandra
DELA!
En kovalent bindning uppstår när atomerna har för många valenselektroner för att det skall löna sig att ge bort elektroner till ett annat ämne. 
Grundämnet syre har 6 stycken elektroner i sitt valensskal. Detta innebär att det antingen behöver ge bort 6 elektroner eller ta emot 2 elektroner för att få fullt yttre skal. Detta är inte effektivt.
Istället vill syreatomen dela elektroner med ett annat ämne som också saknar elektroner för fullt skal. Exempelvis kan två syreatomer dela på sina elektroner så båda får fullt yttre skal med 8 elektroner. 
Syra
Gemensamma egenskaper:
- Sur smak
- Sur reaktion på färgindikator
- Reaktion med oädla metaller bildar vätgas
- Innehåller väte och kan avge vätejoner H+
Det finns starka och svaga syror. Om en syra är stark avger alla syramolekyler sina vätejoner. Om en syra är svag avger bara några syramolekyler sina vätejoner.
Exempel på starka syror: svavelsyra, salpetersyra och saltsyra.
Exempel på svaga syror: citronsyra, kolsyra, ättiksyra.
Bas (Alkalisk)
Jonförening
- Innehåller hydroxidjoner OH-.
Det finns också starka och svaga baser. Om en bas är stark tar alla molekyler upp vätejoner. Om en bas är svag tar bara några av molekylerna upp vätejoner.
Exempel på starka baser: Natriumhydroxid, natriumhydroxid.
Exempel på svaga baser: Ammoniak, alanin. 
Både syror och baser är frätande beroende på hur starka de är.
pH-skala (0-14)
Anger vätejon-aktivitet i en lösning.
Sur lösning: 0-6,5
Neutral lösning: 6,5-7,5
Basisk lösning: 7,5-14.
Vi använde oss av BTB (Bromtymolblått) som är ett färgämne som används för att visa pH-värdet på en lösning.
Sur lösning: Gul
Neutral lösning: Grön
Basisk lösning: Blå
