Varför etologi?
I början av 1900-talet uppstod två helt skilda synsätt på etologin. Behavioristerna med J. B. Watson och B. F. Skinner i ryggen ansåg att djurens beteende var inlärt eller berodde på reflexer. Deras arbete och syn på etologin stod i stark kontrast till den naturinriktade beteendeforskningen där intresset för djurens instinkter var större, här var Oskar Heinroth (myntade begreppet etologi) och Konrad Lorenz stora namn.

Vi vet att frågan är felställd eftersom djurens beteenden både kan vara medfödda och inlärda.

Vi diskuterade varför man skulle veta någonting om djurens naturliga beteenden?

• När vi förstår djurens beteende kan vi avgöra vilka behov de har.

Medfödda beteenden

• Reflexer, de allra enklaste rörelserna där hjärnan inte är inblandad.
• Fixa rörelsemönster (FRM), ett beteende som utförs på exakt samma sätt av alla individer inom en art.
• Beteendesekvenser, ett schema av olika rörelser som visar detaljer i ett beteende.
• Instinktshandling, en handling som styrs av instinkten. Behov/motivation måste finnas!
• Nyckelretning, delas in efter vilka sinnesogan som stimuleras: taktil, akustisk och visuell (beröring) samt doft och smak (kemisk)
• Tomgångshandling, om djurets motivation (att exempelvis sandbada) stiger för mycket kommer hönan att sandbada även om sand inte finns.
• Felprestationer (supernormala stimuli), liknande problem som tomgångshandling men här är det istället ett felaktigt objekt som blir offer för handlingen. Exmpelvis en tjädertupp som parar sig med en stubbe.
• Överslagshandlingar, till synes helt irrelevanta beteenden som plötsligt uppträder ryckta ur sitt normala sammanhang. Sker vid konkurrens mellan två motivationssystem (ofta mellan att slåss eller fly).