carolinenygard

Inlärda beteenden

• Inlärning (betingade reflexer), klassisk inlärning med belöningssystem.
  
  
  
  Obetingad reflex (medfött),
  Betingad reflex (inlärt)
  Samma metod används vid klickermetoden.
  
  
• Prägling, exemplet med Lorenz gässlingar.
  
  
  
  
  
• Imitation, djuret härmar någon annan. Exempelvis fågeln som imiterar för att locka till sig honor.
• Trial and error (försök och misslyckande), vargen lär sig en smärtsam läxa - ät inte piggsvin.
  
  
  
  
  
• Latent inlärning, omedveten inlärning utan belöning eller bestraffning. Exempelvis en häst som går i en ny hage lär sig vart vatten och mat finns.

Kommunikation

1. Kemiska signaler, dofter.  Ex. hund som kissar.
2. Visuella signaler, syn. Ex. hund som viftar på svansen.
3. Akustiska signaler, ljud. Ex. hund som skäller.

Olika strategier för att skydda sig.

Mimikry, skyddande likhet. Vi tittade på en fantastisk bläckfisk.
Kamouflage, smälta in i bakgrunden, antingen genom utseende eller beteende. Ännu en fantastisk bläckfisk.

– Finns det fler?

Vad innebär, och vilka evolutionära vinster finns med:

• Altruism, osjälviskhet. Exemplet med ett lejon som offrar sig för flocken vid jakt.
• Revir, ett område som försvaras mot andra djur.
• Hög ”fitness”, innebär inte att man är vältränad. I djurvärlden innebär det att man som hona får flest ungar med bästa kvalité. Både kvalité och kvantitet är viktigt.

LÄXA: Lista för- och nackdelar med olika sociala konstellationer: att leva i flock eller att leva solitärt.

Varför etologi?
I början av 1900-talet uppstod två helt skilda synsätt på etologin. Behavioristerna med J. B. Watson och B. F. Skinner i ryggen ansåg att djurens beteende var inlärt eller berodde på reflexer. Deras arbete och syn på etologin stod i stark kontrast till den naturinriktade beteendeforskningen där intresset för djurens instinkter var större, här var Oskar Heinroth (myntade begreppet etologi) och Konrad Lorenz stora namn.

Vi vet att frågan är felställd eftersom djurens beteenden både kan vara medfödda och inlärda.

Vi diskuterade varför man skulle veta någonting om djurens naturliga beteenden?

• När vi förstår djurens beteende kan vi avgöra vilka behov de har.

Medfödda beteenden

• Reflexer, de allra enklaste rörelserna där hjärnan inte är inblandad.
• Fixa rörelsemönster (FRM), ett beteende som utförs på exakt samma sätt av alla individer inom en art.
• Beteendesekvenser, ett schema av olika rörelser som visar detaljer i ett beteende.
• Instinktshandling, en handling som styrs av instinkten. Behov/motivation måste finnas!
• Nyckelretning, delas in efter vilka sinnesogan som stimuleras: taktil, akustisk och visuell (beröring) samt doft och smak (kemisk)
• Tomgångshandling, om djurets motivation (att exempelvis sandbada) stiger för mycket kommer hönan att sandbada även om sand inte finns.
• Felprestationer (supernormala stimuli), liknande problem som tomgångshandling men här är det istället ett felaktigt objekt som blir offer för handlingen. Exmpelvis en tjädertupp som parar sig med en stubbe.
• Överslagshandlingar, till synes helt irrelevanta beteenden som plötsligt uppträder ryckta ur sitt normala sammanhang. Sker vid konkurrens mellan två motivationssystem (ofta mellan att slåss eller fly).

Denna vecka började vi med att gå igenom lite etologiska grundbegrepp. Detta är ett av målen med kursen, ni skall kunna uttrycka olika beteenden hos djuren och kunna göra etologiska studier. I den studien måste ni kunna använda er av korrekta begrepp för att uttrycka djurens beteenden och hälsa.

Etologi (grundläggande begrepp)

Allmänna begrepp
Reflex
Fixa rörelsemönster, FRM
Beteendesekvens

Medfödda beteenden

Diskutera och ge exempel på:

Instinktshandling

Nyckelretning

Ge exempel på:

1. Tomgångshandling
2. Felprestationer, supernormala stimuli
3. Överslagshandlingar

Inlärning

1. Klassisk inlärning (betingade reflexer)
2. Prägling
3. Imitation
4. Trial and error
5. Latent inlärning

Kommunikation

Diskutera och ge exempel på:

1. Kemiska signaler
2. Visuella signaler
3. Akustiska signaler

Olika strategier för att skydda sig. Diskutera följande:

– Mimikry

– Kamouflage

– Finns det fler?

Vad innebär, och vilka evolutionära vinster finns med:

Altruism

Revir

Olika sociala konstellationer: fock/solitär

Hög ”fitness”

Som ett av målen för delen etologi ingår att man skall kunna uttrycka sig korrekt och kunna använda sig av olika etologiska grundbegrepp.

Vi kommer i kursen att dela upp begreppen efter följande indelning:

• Almänna begrepp
• Medfödda beteenden
• Inlärda beteenden
• Kommunikation
• Strategier för skydd

Almänna begrepp

• Reflex
• Fixt rörelsemönster (FRM)
• Beteendesekvens

Medfödda beteenden

Diskutera och ge exempel på:

• Instinktshandling
• Nyckelretning
• Tomgångshandling
• Felprestationer, supernormala stimuli
• Överslagshandlingar

I kursen Djurens Biologi behandlas tre stora områden; 1. Etologi, 2. Systemasik, anatomi och fysiologi, 3. Mikrobiologi.

Vi började denna veckan med delen som kallas för Etologi. Inom dagens etologi är vi främst intresserade av att undersöka djurs beteenden som en anpassning till deras naturliga miljö.

Denna lektion diskuterade hur olika djur (exempelvis häst, hund eller människan) använder olika signaler för att kommunicera. Ni fick också utföra en laboration:

1. Ditt ansikte avslöjar dig

Att meddela sig med olika signaler är viktigt. Men bara en liten del av det vi signalerar till andra sker med våra ord (Framför allt stämmer detta på djuren). Vi reagerar också på kroppsspråk, våra ansiktsuttryck och hur vi använder vår röst.

A. Låt en kamrat gissa din sinnesstämning. Du får endast använda ansiktet.
B. Skriv upp vilka sinnesstämningar som är lätta respektive svåra att tolka.
C. Använd nu istället hela kroppen för att förbedla din sinnesstämning.
D. Försök att utan ord få din kamrat att utföra någonting. Exempelvis plocka upp en penna.

2. Husdjur i människans tjänst

Människan har under årtusenden lärt sig att tämja djur och på olika sätt använda dem för att underlätta sin vardag.

A. Ge exempel på hur man inom olika områden utnyttjar hundars beteenden för att hjälpa människor.

Vi diskuterade sen hur djuren uttrycker sina känslor, med synen? hörseln? känsel? ljud? har de fler sinnen än oss? Vi listade också hundens användningsområden och konstaterade att vi i dagens samhälle förlitar oss mycket på våra älskade djur.

1.      Vilka ”nivåer” brukar man studera inom ekologin?

2.      Vad menas med abiotiska miljöfaktorer?

3.      Beskriv med ett exempel hur en abiotisk faktor kan påverka en individ.

4.      Levande organismer kan reagera på klimatförändringar på tre olika sätt. Vilka är de och hur fungerar de?

5.      Vad menas med biotiska miljöfaktorer?

6.      Vad innebär begreppet ekologisk nisch?

7.      Anser du att det är rimligt att alla fjärilar vars larver lever på blad av högre växter tillhör samma skrå? Motivera!

8.      Förklara följande ord;

a.       Toleransområde

b.      Habitat

c.       Byte

d.      Värd

e.       Mutualism

f.       Kommensalism

g.      Nyckelart

9.      Hur kan man definiera begreppet ekosystem?

10.  Hur stort eller litet kan ett ekosystem vara? Motivera!

11.  Beskriv två sätt på vilka arter kan påverka varandra i ett skosystem.

12.  Vad är en producent och en konsument i ett ekosystem?

13.  Hur är en näringskedja uppbyggd?

14.  Rita upp en näringskedja med tre organismer.

15.  Vilken skillnad är det mellan en näringskedja och en näringsväv?

16.  Är det näringskedjan eller näringsväven som bäst beskriver hur det är i den verkliga naturen?

För att kunna beskriva relationer i ett ekosystem använder man sig ofta av korta begrepp. Vi har gått igenom sådana begrepp under denna veckan.

Ekologiska grundbegrepp

• Ekosystem = Ett avgränsat område där djur, växter och nedbrytare samverkar med varandra och påverkas av abiotiska faktorer.
• Abiotisk miljöfaktor = Icke levande faktorer som kan påverka ett ekosystem. Ex. temperatur, pH
• Biotisk miljöfaktor = Levande faktorer som kan påverka ett ekosystem. Ex. Tillgång till föda, konkurrens
• Habitat = Den miljö där organismerna lever. Ex. Ekorrens habitat är granskog.
• Nisch = Inom ett habitat kan djuren specialisera sig på exempelvis en viss typ av föda. Ekorren har nischat sig på att äta frön från kottar.
• Organismsamhälle = I flera olika naturtyper (ex. granskog och lövskog) kan man se att en viss miljö för det mesta innehåller samma arter. Kombinationen av arter kallas organismsamhälle.
• Nyckelart = Olika arter har ibland olika stor betydelse för organismsamhället. En art som är viktig för andra djur och organismer i samhället kallas nyckelart.
• Konkurrens = om organismerna har samma krav på miljön uppstår konkurrens om ex. föda, boplats, ljus (växter).

Evolutionär ekologi, symbios = att leva tillsammans.
Det finns olika former av symbios, här är några vi har tagit upp:

• Kommensalism (+,0)
• Mutualism (+,+)
• Predation (+, -)
• Parasitsm (+, -)

Toleransområde

Ett toleransområde beskriver ett intervall t.ex. hur mycket eller lite bytesdjur ett område kan tolerera (klara av) i relation till predationsdjuren (rovdjuren). Kurvan skall vara i balans för att ekosystemet skall fungera korrekt.

Under v. 36 arbetade vi i Biologi 1 med en så kallad Naturruta. Syftet med arbetet är att undersöka ett ekosystem och hur det förändras över årstiderna. Vi kommer att återkomma till Naturrutan under hösten och vintern för att iaktta förändringen och undersöka hur organismerna anpassar sig till årstiden.


Labbinstruktion, Naturruta

I den här undersökningen ska vi undersöka ett område, 10x10 meter, i en utvald skog. Detta gör vi för att ta reda på dess ekosystem och biotop (naturtyp). Vi kommer inventera träd, buskar, död ved, lavar, mossor, växter och djurspår.

1. Välj en plats och stega upp en ruta på ungefär 10x10 meter. Hörnen kan man markera med grenar, färgade band eller liknande.

2. När rutan är uppmätt ska vi inventera det som finns innanför. Vi börjar räkna träd vars stam är tjockare än måttet då du håller din tumme mot pekfingret. Ta också reda på vilka sorters träd som finns. För in resultaten i protokollet.

3. Räkna de buskar och småträd som finns i rutan. fyll i antal och arter i protokollet.

4. Inventera död ved, antal stubbar, lågor (liggande döda träd) och torr-rakor (stående döda träd). Skriv i protokollet

5. Undersök nu om ni hittar spår från både mindre och större djur. Det kan till exempel vara spår av gnag, hackande, betning, spillning eller spårstämplar. Försök lista ut vilket djur som kan ha lämnat spåren efter sig. För in antal spår och namnet på de djur du tror har efterlämnat dem i protokollet.

6. Undersök vilka lavar du kan hitta. Leta på både levande och döda träd samt på stenar. Skriv in de olika arterna och på vilket underlag de växer.

7. Nu gör vi likadant som i punkt 6 men räknar svampar istället.

8. Välj nu en plats i den stora rutan och gör en mindre ruta ”lillruta” som är 1x1 meter. I den ska ni undersöka vilka växter (blommor, ris) och mossor som ni hittar.

Med hjälp av trädinventeringen kan ni bestämma vilken biotop det är i naturrutan (granskog, tallskog, lövskog el. blandskog). Med de övriga resultaten kan ni också få fram delar av dess ekosystem och dess biologiska mångfald.

När undersökningen är klar kan det vara intressant att ta reda på om ni hittat några arter i er naturruta eller i lillrutan som är signalarter (hänsynskrävande) eller rödlistade (regionalt utrotade, akut hotade, starkt hotade, sårbara eller missgynnad).

Fundera över om det finns det några hot som kan förändra förutsättningarna i den skog ni undersökt. Till exempel avverkning eller närhet till bebyggelse eller väg?

Detta blad är en del av studiematerialet. Den digitala Ekoturen som finns på www.folkbildning.se/ds

Vi startar upp Biologi 1 med avsnittet som kallas för ekologi.

Ekologi handlar om samspelen som finns i naturen. Samspelet sker mellan växter, djur, svampar och andra organismer.

• Lista alla organismer som du kan komma på som lever i en skog.

Ekologi kan studeras på olika nivåer:

• Individ
• Population - en samling individer av samma art
• Organismsamhälle - en samling arter i en viss miljö
• Ekosystem - organismsamhället och den inte levande naturen (abiotiska faktorer)
• Biom - stora naturtyper exempelvis granskog och öken
• Biosfär - allt levande på jorden

Tre viktiga grupper för ekosystemen:

• Producenter - alla växter som använder solenergi för att skapa föda
• Konsumenter - djur och mikroorganismer som äter det producenterna skapar
• Destruenter - nedbrytare som tar hand om döda växter och djur.

Förhållanden i ekosystemet kallas för symbios (olika typer av förhållanden i naturen). Mer om det under v. 37.

Näringskedja



Näringskedjan visar hur näringen går mellan olika organismer i ett ekosystem. Man delar upp näringskedjan i producenter, förstahandskonsumenter, andrahandskonsumenter och toppkonsumenter. Detta är en mycket förenklad bild av verkligheten.

Näringsväv


Eftersom många olika arter lever av varandra, är det riktigare att återge vem som äter vem med en näringsväv. Detta är en mer trolig bild av hur verkligheten kan se ut.

Näringspyramid



En näringspyramid visar att energiinnehållet i organismerna minskar (omvandlas till värme) med ungefär 90 % för varje steg uppåt i näringskedjan. Biomassan (materian som ingår i växter och djur) avtar i ordningen växt → växtätare → köttätare.

Etologi, 50 poäng

Kurskod: DJR1206

Mål

Mål för kursen

Kursen skall ge kunskaper om etologins grundbegrepp och några djurs olika naturliga beteenden samt hur en förändrad miljö påverkar djurens beteenden och livsbetingelser.


Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall
ha kunskap om etologiska grundbegrepp

förstå innebörden av begreppet domesticering och känna till djur i människans närhet som är domesticerade

känna till varför djur blivit domesticerade och hur domesticeringen påverkat djuren

ha kunskap om djurs naturliga beteenden och utifrån detta bedöma krav på djurens miljö

kunna studera, dokumentera och tolka beteendet hos djur i olika åldrar och livsmiljöer

kunna ge förslag på åtgärder för att förbättra djurs miljö.

Kretslopp, 50 poäng

Kurskod: BI1205

Naturkunskap 1a1, 50 poäng

Kurskod: NAKNAK01a1

Kursen naturkunskap 1a1 omfattar punkterna 1—6 under rubriken Ämnets syfte.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• > Frågor om hållbar utveckling: energi, klimat och ekosystempåverkan. Ekosystemtjänster, resursutnyttjande och ekosystemens bärkraft.

• > Naturvetenskapliga aspekter på, reflektion över och diskussion kring normer, rörande människans sexualitet, lust, relationer och sexuella hälsa.
• > Naturvetenskapliga arbetsmetoder, till exempel observationer, klassificering, mätningar och experiment samt etiska förhållningssätt kopplade till det naturvetenskapliga utforskandet.
• > Naturvetenskapligt förhållningssätt, hur man ställer frågor som går att undersöka naturvetenskapligtoch hur man går till väga för att ställa företeelser i omvärlden under prövning.
• > Hur naturvetenskap kan granskas kritiskt samt hur ett naturvetenskapligt förhållningssätt kan användas för att kritiskt pröva ovetenskapligt grundade påståenden.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan översiktligt diskutera frågor med naturvetenskapligt innehåll som har betydelse för individ och samhälle. I diskussionen använder eleven kunskaper om naturvetenskap för att ställa enkla frågor samt för att ge enkla förklaringar och argument. Dessutom kan eleven ge några exempel på tänkbara ställningstaganden eller handlingsalternativ samt ger enklaargument för dessa.

Eleven kan redogöra översiktligt, utifrån relevanta kunskaper om sexualitet och relationer, för hur människokroppen är uppbyggd och fungerar i växelverkan med omgivningen. I samband med redogörelsen kan eleven översiktligt diskutera konsekvenser såväl för individens sexuella hälsa som för folkhälsan.

Eleven kan ge några utförliga exempel på hur naturvetenskap kan kopplas till hållbar utveckling. Utifrån exemplen drar eleven enkla slutsatser och föreslår några handlingsalternativ samt ger enkla argument för dessa.

Eleven kan översiktligt beskriva hur naturvetenskap organiseras och kan användas för kritisk granskning. Vidare föreslår och utför eleven en enkel naturvetenskaplig undersökning och redogör översiktligt för den. Dessutom kan eleven ge enkla exempel på hur teorier kan prövas genom kritisk granskning, samt diskuterar översiktligt utifrån något exempel på vilket sätt en naturvetenskaplig teori har haft betydelse för samhällets framväxt.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan utförligt diskutera frågor med naturvetenskapligt innehåll som har betydelse för individ och samhälle. I diskussionen använder eleven kunskaper om naturvetenskap för att ställa utforskandefrågor samt för att ge förklaringar och argument. Dessutom kan eleven ge några exempel på tänkbara ställningstaganden eller handlingsalternativ samt gervälgrundade argument för dessa.

Eleven kan redogöra utförligt, utifrån relevanta kunskaper om sexualitet och relationer, för hur människokroppen är uppbyggd och fungerar i växelverkan med omgivningen. I samband med redogörelsen kan eleven utförligt diskutera konsekvenser såväl för individens sexuella hälsa som för folkhälsan och underbygga diskussionen med välgrundade argument.

Eleven kan några ge utförliga exempel på hur naturvetenskap kan kopplas till hållbar utveckling. Utifrån exemplen drar eleven välgrundade slutsatser och föreslår några handlingsalternativ samt ger välgrundade argument för dessa.

Eleven kan översiktligt beskriva hur naturvetenskap organiseras och kan användas för kritisk granskning. Vidare föreslår och utför eleven en enkel naturvetenskaplig undersökning och redogör utförligt för den. Dessutom kan eleven ge enkla exempel på hur teorier kan prövas genom kritisk granskning, samt diskuterar utförligt utifrån några exempel på vilket sätt naturvetenskapliga teorier har haft betydelse för samhällets framväxt.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan utförligt och nyanserat diskutera frågor med naturvetenskapligt innehåll som har betydelse för individ och samhälle. I diskussionen använder eleven kunskaper om naturvetenskap för att ställa utforskande frågor samt för att ge komplexa förklaringar och argument. Dessutom kan eleven ge några exempel på tänkbara ställningstaganden eller handlingsalternativ samt ger välgrundade och nyanserade argument för dessa.

Eleven kan redogöra utförligt och nyanserat, utifrån relevanta kunskaper om sexualitet och relationer, för hur människokroppen är uppbyggd och fungerar i växelverkan med omgivningen. I samband med redogörelsen kan eleven utförligt och nyanserat diskutera konsekvenser såväl för individens sexuella hälsa som för folkhälsan och underbygga diskussionen med välgrundade och nyanserade argument.

Eleven kan några ge utförliga exempel på hur naturvetenskap kan kopplas till hållbar utveckling. Utifrån exemplen drar eleven välgrundade och nyanserade slutsatser och föreslår några handlingsalternativ samt ger välgrundade och nyanserade argument för dessa.

Eleven kan översiktligt beskriva hur naturvetenskap organiseras och kan användas för kritisk granskning. Vidare föreslår och utför eleven en enkel naturvetenskaplig undersökning och redogör utförligt och nyanserat för den. Dessutom kan eleven ge enkla exempel på hur teorier kan prövas genom kritisk granskning, samt diskuterar utförligt och nyanserat utifrånnågra exempel på vilket sätt naturvetenskapliga teorier har haft betydelse för samhällets framväxt.

Naturbruk, 200 poäng

Kurskod: NAUNAU0

Kursen naturbruk omfattar punkterna 1—6 under rubriken Ämnets syfte.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

Introduktion av naturbrukets verksamhetsområden

• Naturbrukets olika yrkesområden och yrkesmiljöer, till exempel arbete inom lantbruk, skogsbruk, trädgård, hästhållning samt djurvård.
• Arbetsuppgifter med hantering av växter eller djur samt dokumentation av genomförda arbetsuppgifter.
• Naturbruksprodukter och naturbrukstjänster, till exempel livsmedel, växtmaterial, träråvara, energiråvara, natur- och landskapsvård samt naturupplevelser.
• Naturens biologiska mångfald och dess betydelse för ett hållbart naturbruk.
• Naturbrukets användning av naturresurser samt naturbruket som resurs för en hållbar utveckling.
• Naturbrukets utveckling med ett historiskt och globalt perspektiv.
• Miljöhänsyn inom naturbruk, till exempel i samband med gödselhantering, växtnäringstillförsel, maskinanvändning, djurhållning och skogsskötsel.
• 
  
• Arbetsuppgifter

• Arbetsuppgifter inom naturbruk med användning av handredskap och teknisk utrustning.
• Materialkunskap, materialval och materialanvändning när arbetsuppgifter utförs.
• Underhåll av handredskap och teknisk utrustning.
• Arbetsuppgifter med utgångspunkt från handböcker och instruktioner.
• Körning av basmaskin.
• 
  
• Arbetsmiljö och säkerhetsfrågor
  

• Arbetsmiljö och säkerhetsfrågor samt skyddsarbete och skyddsronder.
• Första hjälpen.
• Elarbeten enligt lagar och andra bestämmelser om elsäkerhet.
• Brandskydd, brand och brandbekämpning.
• Naturolyckor, till exempel översvämningar, ras och stormar.
• Funktions- och säkerhetskontroll i samband med användning av teknisk utrustning.
• Ergonomi i samband med att olika arbetsuppgifter utförs.
• Lagar och andra bestämmelser som gäller säkerhet i arbetet.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven redogör översiktligt för olika yrkesområden inom naturbruket och ger exempel på yrken, arbetsuppgifter, produkter och tjänster. Eleven beskriver också översiktligt naturbrukets historiska utveckling. Dessutom redogör eleven översiktligt för hur naturresurser används inom naturbruket och hur naturbruket kan bidra till att främja en hållbar utveckling.

Eleven följer arbetsinstruktioner och utför i samråd med handledare avgränsadearbetsuppgifter på ett säkert sätt. Eleven använder med visst handlag lämpliga verktyg och redskap för att genomföra arbetsuppgifterna. I arbetet tar eleven ansvar för materiella värden och för sig själv samt håller välordnat på arbetsplatsen. När arbetsuppgiften är utförd gör eleven en enkel dokumentation av sitt arbete.

Eleven utför i samråd med handledare praktiskt brandskyddsarbete och redogör översiktligtför lagar och andra bestämmelser som gäller brandskydd och säkerhet i arbetet. Eleven utför i samråd med handledare första hjälpen vid ett simulerat olycksfall.

Eleven kör basmaskin inom ett övningsområde på ett säkert sätt. I samråd med handledare läser eleven av och ställer in instrument samt ställer in och använder basmaskinens olika reglage. Eleven utför i samråd med handledare funktions- och säkerhetskontroller vid användning av maskiner och redskap.

När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven redogör utförligt för olika yrkesområden inom naturbruket och ger exempel på yrken, arbetsuppgifter, produkter och tjänster. Eleven beskriver också utförligt naturbrukets historiska utveckling. Dessutom redogör eleven utförligt för hur naturresurser används inom naturbruket och hur naturbruket kan bidra till att främja en hållbar utveckling.

Eleven följer arbetsinstruktioner och utför efter samråd med handledare sammanhållnaarbetsuppgifter på ett säkert sätt. Eleven väljer, samt använder med gott handlag, lämpliga verktyg och redskap för att genomföra arbetsuppgifterna. I arbetet tar eleven ansvar för materiella värden och för sig själv samt håller välordnat på arbetsplatsen. När arbetsuppgiften är utförd gör eleven en noggranndokumentation av sitt arbete.

Eleven utför efter samråd med handledare praktiskt brandskyddsarbete och redogör utförligtför lagar och andra bestämmelser som gäller brandskydd och säkerhet i arbetet. Eleven utförefter samråd med handledare första hjälpen vid ett simulerat olycksfall.

Eleven kör basmaskin inom ett övningsområde på ett säkert sätt och med god framförhållning. Efter samråd med handledare läser eleven av och ställer in instrument samt ställer in och använder basmaskinens olika reglage. Eleven utför efter samråd med handledare funktions- och säkerhetskontroller vid användning av maskiner och redskap.

När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven redogör utförligt och nyanserat för olika yrkesområden inom naturbruket och ger exempel på yrken, arbetsuppgifter, produkter och tjänster. Eleven beskriver också utförligt och nyanseratnaturbrukets historiska utveckling. Dessutom redogör eleven utförligt och nyanserat för hur naturresurser används inom naturbruket och hur naturbruket kan bidra till att främja en hållbar utveckling.

Eleven följer arbetsinstruktioner och utför efter samråd med handledare sammanhållnaarbetsuppgifter på ett säkert sätt. Eleven väljer, samt använder med mycket gott handlag, lämpliga verktyg och redskap för att genomföra arbetsuppgifterna. I arbetet tar eleven ansvar för materiella värden och för sig själv samt håller välordnat på arbetsplatsen. När arbetsuppgiften är utförd gör eleven en noggrann och utförlig dokumentation av sitt arbete.

Eleven utför efter samråd med handledare praktiskt brandskyddsarbete och redogör utförligtför lagar och andra bestämmelser som gäller brandskydd och säkerhet i arbetet. Eleven utförefter samråd med handledare första hjälpen vid ett simulerat olycksfall.

Eleven kör basmaskin med olika körtekniker inom ett övningsområde på ett säkert sätt och med mycket god framförhållning. Efter samråd med handledare läser eleven av och ställer in instrument samt ställer in och använder basmaskinens olika reglage. Eleven utför efter samråd med handledare funktions- och säkerhetskontroller vid användning av maskiner och redskap.

När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav.

Djurens biologi, 100 poäng

Kurskod: BIGDJE0

Kursen djurens biologi omfattar punkterna 3—6 och 8 under rubriken Ämnets syfte.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

Etologi

• Olika djurslags naturliga miljö och naturliga beteende.
• Beteendestudier på djur av olika arter i olika miljöer och med olika ålder.
• Etologiska grundbegrepp, till exempel stimuli, rangordning, flockbeteende, tomgångshandlingar, överslagshandlingar och omriktat beteende.
• Domesticeringens inverkan på olika djurslag.
• 
  
• Systematik, anatomi och fysiologi

• De huvudsakliga indelningarna som används inom djurriket för att kategorisera djur.
• Artbegreppet och artkännedom.
• Djurcellens byggnad och livsprocesser.
• Djurens byggnad innefattande hudens, skelettets och muskulaturens uppbyggnad, nervsystemet med sinnesorganen, hjärt-kärlsystemet, matsmältningsapparaten samt fortplantningsorganen.
• Livsprocesser innefattande andning, fodersmältning, energiomvandling, näringsbehov, blodcirkulation, temperaturkontroll och reproduktionsbiologi samt djurens rörelse.
• Samband mellan evolutionen och djurens funktionella byggnad och livsprocesser.
• 
  
• Mikrobiologi

• Mikroorganismer och deras betydelse för djurhälsa och djursjukdomar.
• Virus byggnad, funktion och betydelse för djurhälsa och djursjukdomar.
• Smittämnen, smittspridning och immunförsvar, antibiotika och resistens mot antibiotika.
• Laborationer och undersökningar med aktuell utrustning och aktuellt material från naturbrukets olika verksamhetsområden.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven beskriver, i samband med studier av djurs beteende i olika miljöer, översiktligt de olika djurarternas naturliga beteende. Dessutom noterar eleven med viss säkerhet avvikelser i djurens beteende och förklarar översiktligt orsakerna till det avvikande beteendet.

Eleven redogör översiktligt för djurens näringsbehov, matsmältning och energiomsättning. I samband med olika arbetsuppgifter med djur redogör eleven översiktligt för djurens anatomi och fysiologi.

Eleven redogör översiktligt för mikroorganismer och mikrobiologiska processer av betydelse för djurhälsa och djursjukdomar.

I samband med fältstudier identifierar eleven med viss säkerhet vanliga vilda djur och grupperar dem med viss säkerhet efter det vetenskapliga system som används för att gruppera djur.

Eleven redogör översiktligt för biologins betydelse inom naturbruket samt söker med viss säkerhetinformation om djur. I sina beskrivningar och redogörelser använder eleven med viss säkerhetbegrepp, teorier och modeller.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven beskriver, i samband med studier av djurs beteende i olika miljöer, utförligt de olika djurarternas naturliga beteende. Dessutom noterar eleven med viss säkerhet avvikelser i djurens beteende och förklarar utförligt orsakerna till det avvikande beteendet.

Eleven redogör utförligt för djurens näringsbehov, matsmältning och energiomsättning. I samband med olika arbetsuppgifter med djur redogör eleven utförligt för djurens anatomi och fysiologi.

Eleven redogör utförligt för mikroorganismer och mikrobiologiska processer av betydelse för djurhälsa och djursjukdomar.

I samband med fältstudier identifierar eleven med viss säkerhet vanliga vilda djur och grupperar dem med viss säkerhet efter det vetenskapliga system som används för att gruppera djur.

Eleven redogör utförligt för biologins betydelse inom naturbruket samt söker med viss säkerhetinformation om djur. I sina beskrivningar och redogörelser använder eleven med viss säkerhetbegrepp, teorier och modeller.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven beskriver, i samband med studier av djurs beteende i olika miljöer, utförligt och nyanserat de olika djurarternas naturliga beteende. Dessutom noterar eleven med säkerhetavvikelser i djurens beteende och förklarar utförligt och nyanserat orsakerna till det avvikande beteendet.

Eleven redogör utförligt och nyanserat för djurens näringsbehov, matsmältning och energiomsättning. I samband med olika arbetsuppgifter med djur redogör eleven utförligt och nyanserat för djurens anatomi och fysiologi.

Eleven redogör utförligt och nyanserat för mikroorganismer och mikrobiologiska processer av betydelse för djurhälsa och djursjukdomar.

I samband med fältstudier identifierar eleven med säkerhet vanliga vilda djur och grupperar dem med säkerhet efter det vetenskapliga system som används för att gruppera djur.

Eleven redogör utförligt och nyanserat för biologins betydelse inom naturbruket samt sökermed säkerhet information om djur. I sina beskrivningar och redogörelser använder elevenmed säkerhetbegrepp, teorier och modeller.

Biologi 1, 100 poäng

Kurskod: BIOBIO01

Kursen biologi 1 omfattar punkterna 1—5 under rubriken Ämnets syfte.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

Ekologi

• Ekosystemens struktur och dynamik. Energiflöden och kretslopp av materia samt ekosystemtjänster.
• Naturliga och av människan orsakade störningar i ekosystem med koppling till frågor om bärkraft och biologisk mångfald.
• Populationers storlek, samhällens artrikedom och artsammansättning samt faktorer som påverkar detta.
• Ekologiskt hållbar utveckling lokalt och globalt samt olika sätt att bidra till detta.

Genetik
Eukaryota och prokaryota cellers egenskaper och funktion.
Arvsmassans uppbyggnad samt ärftlighetens lagar och mekanismer. Celldelning, dna-replikation och mutationer.
Genernas uttryck. Proteinsyntes, monogena och polygena egenskaper, arv och miljö.
Genetikens användningsområden. Möjligheter, risker och etiska frågor.

Evolution
Naturvetenskapliga teorier om livets uppkomst och utveckling.
Evolutionens mekanismer, till exempel naturligt urval och sexuell selektion samt deras betydelse för artbildning.
Organismers beteende samt beteendets betydelse för överlevnad och reproduktiv framgång.
Släktträd och principer för indelning av organismvärlden. Organismernas huvudgrupper och evolutionära historia.
Biologins idéhistoria med tyngdpunkt på evolutionen.

Biologins karaktär och arbetsmetoder
Vad som kännetecknar en naturvetenskaplig frågeställning.
Modeller och teorier som förenklingar av verkligheten. Hur de förändras över tid.
Det experimentella arbetets betydelse för att testa, omvärdera och revidera hypoteser, teorier och modeller.
Avgränsningar och studier av problem och frågor med hjälp av biologiska resonemang.
Planering och genomförande av fältstudier, experiment och observationer samt formulering och prövning av hypoteser i samband med dessa.
Utvärdering av resultat och slutsatser genom analys av metodval, arbetsprocess och felkällor.
Fältstudier och undersökningar inom ekologi inklusive användning av modern utrustning. Simulering av evolutionära mekanismer, till exempel naturligt urval. Hur man identifierar organismer. Mikroskopering vid till exempel studier av celler eller celldelning.
Bearbetning av biologiska data med enkla statistiska metoder.
Användning av genetiska data för studier av biologiska sammanhang.
Ställningstagande i samhällsfrågor utifrån biologiska förklaringsmodeller, till exempel frågor om hållbar utveckling.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven redogör översiktligt för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder från vart och ett av kursens olika områden. Eleven använder dessa med viss säkerhet för att söka svar på frågor samt för att beskriva och exemplifiera biologiska samband på olika nivåer, från molekylnivå till ekosystemnivå. Utifrån något exempel redogör eleven översiktligtför hur biologins modeller och teorier utvecklas. Eleven värderar också modellers och teoriers giltighet och begränsningar med enklaomdömen.

Eleven analyserar och söker svar på enkla frågor i bekanta situationer med tillfredsställanderesultat. Detta gäller såväl i det teoretiska som i det praktiska arbetet. I arbetet formulerar eleven relevanta hypoteser och formulerar med viss säkerhet enkla egna frågor. Eleven planerar och genomför i samrådmed handledare experiment och fältstudier på ett tillfredsställande sätt. Dessutom hanterar eleven material och utrustning på ett säkert sätt. Vidare tolkar eleven sina resultat, utvärderar sina metoder med enkla omdömen och motiverar sina slutsatser med enkla resonemang.

Eleven diskuterar översiktligt frågor som rör biologins betydelse för individ och samhälle. I diskussionerna för eleven fram enkla argument och redogör översiktligt för konsekvenser avnågottänkbart ställningstagande.

Eleven använder med viss säkerhet ett naturvetenskapligt språk och anpassar till viss del sin kommunikation till syfte och sammanhang. Dessutom använder eleven olika typer av källor och gör enkla bedömningar av informationens och källornas trovärdighet och relevans.

När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven redogör utförligt för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder från vart och ett av kursens olika områden. Eleven använder dessa med viss säkerhet för att söka svar på frågor samt för att beskriva och exemplifiera biologiska samband på olika nivåer, från molekylnivå till ekosystemnivå. Utifrån några exempel redogör eleven utförligt för hur biologins modeller och teorier utvecklas. Eleven värderar också modellers och teoriers giltighet och begränsningar med enklaomdömen.

Eleven analyserar och söker svar på komplexa frågor i bekanta situationer medtillfredsställanderesultat. Detta gäller såväl i det teoretiska som i det praktiska arbetet. I arbetet formulerar eleven relevanta hypoteser och formulerar med viss säkerhet egna frågor. Eleven planerar och genomför efter samråd med handledare experiment och fältstudier på ett tillfredsställande sätt. Dessutom hanterar eleven material och utrustning på ett säkert sätt. Vidare tolkar eleven sina resultat, utvärderar sina metoder med enkla omdömen och motiverar sina slutsatser med välgrundade resonemang.

Eleven diskuterar utförligt frågor som rör biologins betydelse för individ och samhälle. I diskussionerna för eleven fram välgrundade argument och redogör utförligt för konsekvenser av något tänkbart ställningstagande.

Eleven använder med viss säkerhet ett naturvetenskapligt språk och anpassar till stor del sin kommunikation till syfte och sammanhang. Dessutom använder eleven olika typer av källor och gör välgrundade bedömningar av informationens och källornas trovärdighet och relevans.

När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven redogör utförligt och nyanserat för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder från vart och ett av kursens olika områden. Eleven använder dessa med säkerhet för att söka svar på frågor samt för att beskriva och generalisera kring biologiska samband på olika nivåer, från molekylnivå till ekosystemnivå. Utifrån några exempel redogör eleven utförligt och nyanserat för hur biologins modeller och teorier utvecklas. Eleven värderar också modellers och teoriers giltighet och begränsningar med nyanseradeomdömen.

Eleven analyserar och söker svar på komplexa frågor i bekanta och nya situationer med gottresultat. Detta gäller såväl i det teoretiska som i det praktiska arbetet. I arbetet formulerar eleven relevanta hypoteser och formulerar med säkerhet komplexa egna frågor. Eleven planerar och genomför efter samråd med handledare experiment och fältstudier på ett tillfredsställande sätt. Dessutom hanterar eleven material och utrustning på ett säkert sätt. Vidare tolkar eleven sina resultat, utvärderar sina metoder med nyanserade omdömen och motiverar sina slutsatser med välgrundade och nyanseraderesonemang. Vid behov föreslår eleven också förändringar.

Eleven diskuterar utförligt och nyanserat komplexa frågor som rör biologins betydelse för individ och samhälle. I diskussionerna för eleven fram välgrundade och nyanseradeargument och redogör utförligt och nyanserat för konsekvenser av flera tänkbara ställningstaganden. Eleven föreslår också nya frågeställningar att diskutera.

Eleven använder med säkerhet ett naturvetenskapligt språk och anpassar till stor del sin kommunikation till syfte och sammanhang. Dessutom använder eleven olika typer av källor och gör välgrundade och nyanserade bedömningar av informationens och källornas trovärdighet och relevans.

När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav.