carolinenygard

Vi skall denna veckan jobba lite med kroppen och vad som kan påverka vårt system.

Första passet började med att vi kollade på dokumentärfilmen Super Size Me.

Andra passet var det dags att inhämta lite kunskap om proteiner, kolhydrater och fetter.

Vi hade först en genomgång om de olika organisma föreningarna.

• Vad är kolhydrater?
• Varför behöver vi kolhydrater?
• Mono-, di- och polysackarider
• Snabba och långsamma kolhydrater
  
  
• Vad är proteiner?
• Varför behöver vi proteiner?
• Glubulära proteiner och fiberprotein
• Animaliska och vegetabiliska
  
  
• Vad är fetter?
• Varför behöver vi fetter?
• Mättat, enkelomättar och fleromättat

Ni fick påvisa kolhydrater i olika livsmedel under en laboration med jod och Fehlings lösning.

Rapport skall skrivas på laborationen och skall vara inlämnad fredag v. 8 (efter lovet).

Mall för labbrapport

Inledning
Denna rubrik ska innehålla en kort beskrivning av den genomförda laborationen. När genomfördes den? I vilken kurs?


Syfte
Identifiera syftet med laborationen. Vad ska undersökas? Varför gör vi laborationen? 

Teori och hypoteser
Ge här en teoretisk bakgrund till det som laborationen handlar om. Den som läser labbrapporten ska här kunna få lite bakgrundsinformation så att det blir lättare att förstå vad det hela handlar om. Här beskriver du även vad du tror kommer att hända i laborationen, det vill säga vilka hypoteser du har! Försök förutse resultatet!

Metod och genomförande
Här sammanfattar du kortfattat de metoder du har använt dig av (vilka apparater, tekniker du har använt). En annan person ska kunna upprepa försöket med hjälp av din metodbeskrivning. Här ska du även beskriva hur du utförde laborationen – skriva exakt hur du gjorde saker och ting och i vilken ordning. Exempelvis: Vi fyllde en bägare med 50 ml vatten och tillsatte 5 gram salt. 

Resultat
Resultatet redovisas under denna rubrik. Var kortfattad och bemöda dig om att göra redovisningen så lättläst som möjligt. Använd gärna figurer och tabeller. Observera att du inte får kommentera ditt resultat här! Det gör du under nästa rubrik.

Diskussion
Här får du kommentera och förklara dina resultat. Är det förväntat eller ej? Stöder teorin som du skrev i början av rapporten det erhållna resultatet? Vilka tänkbara felkällor finns?

Instuderingsfrågor

Naturkunskap B - Grundläggande kemi

1.      Se på frågepappret med det Periodiska systemet. 1-12.

2.      Vad är en kemisk förening?

3.      Vad kännetecknar en syra? En bas?

4.      Vad menas med jonbindning?

5.      Vad menas med kovalent bindning?

6.      Vad avgör om atomerna har jon- eller kovalenta bindningar?

7.      Vad är ytspänning och hur kan den förstöras?

8.      Hur kommer det sig att atomerna i grupperna har liknande egenskaper?

9.      Vi lade i fredags i en badbomb i vatten. Förklara så gott du kan vad som händer, kemiskt.

Ha nu ett skönt lov.

Nu var det dags att gå ut till våra hästar igen, men först gick vi igenom tre olika tillvägagångssätt för att studera djur.

• Ad libitum innebär att man studerar djurens alla beteenden under en begränsad tid (ex. 30 sekunder).
• Kontinuerlig registrering innebär att man är intresserad av ett visst beteende och endast studerar detta under en tid. Exempelvis kan det handla om födsöksbeteenden, dominanta beteenden osv.
• Ögonblicksregistrering innebär att man studerar djurens beteende inom ett intervall (vanligtvis 30-60 sekunder). På klockslagen noterar man sedan vad djuret gör.

Ni fick genomföra en sådan ögonblicksregistrering på hästarna i paddock med hjälp av era fantastiska etogram som ni skrivit tidigare.

Vi skall efter lovet sammanställa era studier i diagramform för att kunna avläsa hur det gick.

Förra veckan fick ni tillverka badbomber, men inte bara för skoj skull.

Kemiska föreningar

En kemisk förening är när två olika grundämnen är bundna till varandra.

Kemisk reaktion = när två ämnen reagerar med varandra men behåller sin identitet. Förändringen sker i elektronmolnet.

Oktettregeln = alla atomer vill ha fyllt yttre skal (antingen 2 eller 8 elektroner). De parar ihop sig på ett sådant sätt att de uppfyller denna önskan och får fullt valensskal.

En kemisk formel använd för att beskriva vilka kemiska ämnen en förening består av. Den beskriver också hur mycket av varje ämne som finns i föreningen. Exempelvis O₂, NaCl, H₂O.

Jonförening (salter)
Metall + icke metall reagerar med varandra

GE!

 Om vi undersöker metallen Natrium (Na) i det periodiska systemet. Kolla på natriums skal och dess elektroner. Hur ska den få fyllt yttre skal på bästa sätt?

Så undersöker vi icke-metallen Klor (Cl). Hur skall Klor få fullt yttre skal?

Natrium har 1 elektron i sitt valensskal medan klor har 7 elektroner i sitt valensskal.

Natrium vill helst ge bort sin elektron eftersom den då blir kvar med ett fullt skal med 8 elektroner. Klor vill gärna ta emot en elektron från någon annan atom för då har klor också fullt skal med 8 elektroner.

När olika grundämnen reagerar med varandra genom att ge bort (eller ta emot) elektroner skapas en så kallad jonbindning.

Exempel på ämnen som har jonbindningar är: Gips (CaSO4), Bikarbonat (NaHCO3) och kalk (CaO/Ca(OH)2)

Kovalent bindning
Icke-metaller reagerar med varandra

DELA!

En kovalent bindning uppstår när atomerna har för många valenselektroner för att det skall löna sig att ge bort elektroner till ett annat ämne.

Grundämnet syre har 6 stycken elektroner i sitt valensskal. Detta innebär att det antingen behöver ge bort 6 elektroner eller ta emot 2 elektroner för att få fullt yttre skal. Detta är inte effektivt.

Istället vill syreatomen dela elektroner med ett annat ämne som också saknar elektroner för fullt skal. Exempelvis kan två syreatomer dela på sina elektroner så båda får fullt yttre skal med 8 elektroner.

Syra

Gemensamma egenskaper:

• Sur smak
• Sur reaktion på färgindikator
• Reaktion med oädla metaller bildar vätgas
• Innehåller väte och kan avge vätejoner H+

Det finns starka och svaga syror. Om en syra är stark avger alla syramolekyler sina vätejoner. Om en syra är svag avger bara några syramolekyler sina vätejoner.

Exempel på starka syror: svavelsyra, salpetersyra och saltsyra.
Exempel på svaga syror: citronsyra, kolsyra, ättiksyra.



Bas (Alkalisk)
Jonförening

• Innehåller hydroxidjoner OH-.

Det finns också starka och svaga baser. Om en bas är stark tar alla molekyler upp vätejoner. Om en bas är svag tar bara några av molekylerna upp vätejoner.

Exempel på starka baser: Natriumhydroxid, natriumhydroxid.
Exempel på svaga baser: Ammoniak, alanin.




Både syror och baser är frätande beroende på hur starka de är.

pH-skala (0-14)

Anger vätejon-aktivitet i en lösning.

Sur lösning: 0-6,5
Neutral lösning: 6,5-7,5
Basisk lösning: 7,5-14.


Vi använde oss av BTB (Bromtymolblått) som är ett färgämne som används för att visa pH-värdet på en lösning.

Sur lösning: Gul
Neutral lösning: Grön
Basisk lösning: Blå