v. 42 Etologiska grundbegrepp, repetition

Idag har vi repiterat de etologiska grundbegreppen som ni skall kunna inför provet.

Ni har fått ut instuderingsfrågor som skall vara en hjälp inför provet. 

Instuderingsfrågor i etologi

 

  1. Vad är ”etologi” läran om?
  2. Om du skulle ge ett proximat svar till varför hundar skäller – hur skulle du svara?
  3. Hur skulle ett ultimat svar kunna se ut (på samma fråga som ovan)?
  4. Konrad Lorenz brukar kallas för etologins fader. Vad var han känd för? (jag söker ett specifikt begrepp).
  5. Vad går forskning ut på som faller under ”tillämpad etologi”?
  6. Ge några exempel på medfödda beteenden hos en art.
  7. Ge några exempel på inlärda beteenden hos en art.
  8. Vad är en nyckelretning?
  9. Vilka olika stimuli kan en hund reagera på?
  10. Vad är FRM?
  11. Vad innebär begreppet ”fitness” inom etologin?
  12. Förklara vad en tomgångshandling är? Varför sker den? Ge exempel.
  13. Ge exempel på en överslagshandling.
  14. Pavlovs dräglande hundar är ett känt experiment som visade hur reflexer kan vara betingade. Hur uppkom den?
  15. Ge exempel på olika sett att kommunicera i djurvärlden.
  16. Vad innebär domesticering?
  17. Hur kan domesticering leda till varianter av djur som vore otänkbart i naturligt tillstånd?
  18. Ge exempel på skyddsmekanismer som djur utvecklat.
  19. Förklara och ge exempel på
    Altruism
    Revir
    Trial and error
    Felprestation
  20. Nämn några olika flockkonstellationer. Fördelar? Nackdelar?

v. 42 TEMA

Denna vecka fortsätter vi med tema-arbetet i Biologi 1 och Naturkunskap 1a1.


v. 42 Etologiska grundbegrepp, repetition

Idag har vi repiterat de etologiska grundbegreppen som ni skall kunna. Efter lovet, måndag v. 45 är det prov.

Ni har fått ut instuderingsfrågor som skall vara en hjälp inför provet. 

Instuderingsfrågor i etologi

 

  1. Vad är ”etologi” läran om?
  2. Om du skulle ge ett proximat svar till varför hundar skäller – hur skulle du svara?
  3. Hur skulle ett ultimat svar kunna se ut (på samma fråga som ovan)?
  4. Konrad Lorenz brukar kallas för etologins fader. Vad var han känd för? (jag söker ett specifikt begrepp).
  5. Vad går forskning ut på som faller under ”tillämpad etologi”?
  6. Ge några exempel på medfödda beteenden hos en art.
  7. Ge några exempel på inlärda beteenden hos en art.
  8. Vad är en nyckelretning?
  9. Vilka olika stimuli kan en hund reagera på?
  10. Vad är FRM?
  11. Vad innebär begreppet ”fitness” inom etologin?
  12. Förklara vad en tomgångshandling är? Varför sker den? Ge exempel.
  13. Ge exempel på en överslagshandling.
  14. Pavlovs dräglande hundar är ett känt experiment som visade hur reflexer kan vara betingade. Hur uppkom den?
  15. Ge exempel på olika sett att kommunicera i djurvärlden.
  16. Vad innebär domesticering?
  17. Hur kan domesticering leda till varianter av djur som vore otänkbart i naturligt tillstånd?
  18. Ge exempel på skyddsmekanismer som djur utvecklat.
  19. Förklara och ge exempel på
    Altruism
    Revir
    Trial and error
    Felprestation
  20. Nämn några olika flockkonstellationer. Fördelar? Nackdelar?



v. 41 Naturbruk

I och med att vi tog lektioner från Djurens Biologi när vi var på studiebesök med Naturbruket på Stättareds 4H-gård så blir veckans Naturbrukslektioner istället Djurens biologi.

v. 41 TEMA

I måndags var vi på studiebesök på Sjöfartsmuseet. Vi fick där en guidad tur som handlade om evolutionen.

Evolution handlar om livets utveckling på jorden.

Förutsättningar för evolution

  • Liv som fortplantar sig och dör. Generationsutveckling.
  • Ärftlighet
  • Genetisk variation
  • Skillnad i överlevnad mellan olika individer (naturligt urval)

Vanliga missuppfattningar gällande evolutionsteorin

  • Det är "bara" en teori. > Begreppet teori skiljer sig i betydelse om man pratar vardagligt språk eller vetenskapligt. En vardaglig teori är som e gissning medan en vetenskaplig teori är någonting som är beprövat, testat och fastlagt.
  • Svårt att föreställa sig tiden det tagit för livets utveckling på jorden.
  • Allt liv är inte släkt. > Jo, vi alla kommer från ett gemensamt ursprung. DNA.
  • Slumpen styr evolutionen. > Nej, naturlig selektion är inte slumpmässigt.
  • Evolutionen har ett mål. > Nej!
  • Arter utvecklas till nya arter. > Nej, det är inte alla individer inom en art som utvecklas, utan endast en individ. Utvecklingen sker genom en mutation av gener hos en indvid. Förändringen i generna kan antingen vara dödliga eller till fördel för individen.
  • "Survival of the fittest" = den starkaste överlever. > Begreppet har blivit felöversatt. Det handlar inte om styrka utan om anpassning. Återigen naturligt urval.


Efter studiebesöket hoppar vi till ett TEMA-arbete. Denna veckan arbetar vi i både Biologi 1 och Naturkunskap 1a1 med TEMA-arbetet som handlar om EU:s sju miljöutmaningar.

v. 41 Frågesport

När man ställer en fråga angående djurens beteende finns det inom etologin två olika sorters svar på den frågan:

Frågan: Varför sjunger blåmesen på våren?

  • Proximat svar = svarar på orsaken till beteendet. Orsaken till att blåmesen sjunger på våren är för att det blir ljusare på dagen och hormonnivån i fågeln ökar.
  • Ultimat svar = svarar på funktionen till beteendet. Funktionen till att blåmesen sjunger på våren är för att locka till sig honor.

Denna lektionen fick ni även delta i en Jeopardy som handlade om de etologiska grundbegreppen. Detta för att öva inför kommande prov.

Provdatum

v. 43 Tisdag åk. 2
v. 46 Tisdag åk. 3


v. 41 Inlärt eller medfött?

Denna vecka fortsatte vi med de etologiska grundbegreppen kring inlärda eller medfödda beteenden.

Inlärda beteenden

  • Inlärning (betingade reflexer), klassisk inlärning med belöningssystem.



    Obetingad reflex (medfött),
    Betingad reflex (inlärt)
    Samma metod används vid klickermetoden.

  • Prägling, exemplet med Lorenz gässlingar.




  • Imitation, djuret härmar någon annan. Exempelvis fågeln som imiterar för att locka till sig honor.
  • Trial and error (försök och misslyckande), vargen lär sig en smärtsam läxa - ät inte piggsvin.




  • Latent inlärning, omedveten inlärning utan belöning eller bestraffning. Exempelvis en häst som går i en ny hage lär sig vart vatten och mat finns.

Kommunikation

  1. Kemiska signaler, dofter.  Ex. hund som kissar.
  2. Visuella signaler, syn. Ex. hund som viftar på svansen.
  3. Akustiska signaler, ljud. Ex. hund som skäller.

Olika strategier för att skydda sig.

Mimikry, skyddande likhet. Vi tittade på en fantastisk bläckfisk.
Kamouflage, smälta in i bakgrunden, antingen genom utseende eller beteende. Ännu en fantastisk bläckfisk.

– Finns det fler?

Vad innebär, och vilka evolutionära vinster finns med:

  • Revir, ett område som försvaras mot andra djur.
  • Hög ”fitness”, innebär inte att man är vältränad. I djurvärlden innebär det att man som hona får flest ungar med bästa kvalité. Både kvalité och kvantitet är viktigt.
    Vi tog upp två lejonhonor som fick olika antal ungar samt olika antal överlevande ungar, vilken hona har högst fitness?

 

Lejonhona 1

Lejonhona 2

Födda ungar

10

5

Ungar som överlevde till vuxen ålder

2

4


Kursplan Naturkunskap 1a1

Naturkunskap 1a1, 50 poäng

Kurskod: NAKNAK01a1

Kursen naturkunskap 1a1 omfattar punkterna 1—6 under rubriken Ämnets syfte.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

 

  • > Frågor om hållbar utveckling: energi, klimat och ekosystempåverkan. Ekosystemtjänster, resursutnyttjande och ekosystemens bärkraft.
> Olika aspekter på hållbar utveckling, till exempel vad gäller konsumtion, resursfördelning, mänskliga rättigheter och jämställdhet.
  • > Naturvetenskapliga aspekter på, reflektion över och diskussion kring normer, rörande människans sexualitet, lust, relationer och sexuella hälsa.
  • > Naturvetenskapliga arbetsmetoder, till exempel observationer, klassificering, mätningar och experiment samt etiska förhållningssätt kopplade till det naturvetenskapliga utforskandet.
  • > Naturvetenskapligt förhållningssätt, hur man ställer frågor som går att undersöka naturvetenskapligt och hur man går till väga för att ställa företeelser i omvärlden under prövning.
  • > Hur naturvetenskap kan granskas kritiskt samt hur ett naturvetenskapligt förhållningssätt kan användas för att kritiskt pröva ovetenskapligt grundade påståenden.

 

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan översiktligt diskutera frågor med naturvetenskapligt innehåll som har betydelse för individ och samhälle. I diskussionen använder eleven kunskaper om naturvetenskap för att ställa enkla frågor samt för att ge enkla förklaringar och argument. Dessutom kan eleven ge några exempel på tänkbara ställningstaganden eller handlingsalternativ samt ger enklaargument för dessa.

Eleven kan redogöra översiktligt, utifrån relevanta kunskaper om sexualitet och relationer, för hur människokroppen är uppbyggd och fungerar i växelverkan med omgivningen. I samband med redogörelsen kan eleven översiktligt diskutera konsekvenser såväl för individens sexuella hälsa som för folkhälsan.

Eleven kan ge några utförliga exempel på hur naturvetenskap kan kopplas till hållbar utveckling. Utifrån exemplen drar eleven enkla slutsatser och föreslår några handlingsalternativ samt ger enkla argument för dessa.

Eleven kan översiktligt beskriva hur naturvetenskap organiseras och kan användas för kritisk granskning. Vidare föreslår och utför eleven en enkel naturvetenskaplig undersökning och redogör översiktligt för den. Dessutom kan eleven ge enkla exempel på hur teorier kan prövas genom kritisk granskning, samt diskuterar översiktligt utifrån något exempel på vilket sätt en naturvetenskaplig teori har haft betydelse för samhällets framväxt.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan utförligt diskutera frågor med naturvetenskapligt innehåll som har betydelse för individ och samhälle. I diskussionen använder eleven kunskaper om naturvetenskap för att ställa utforskandefrågor samt för att ge förklaringar och argument. Dessutom kan eleven ge några exempel på tänkbara ställningstaganden eller handlingsalternativ samt gervälgrundade argument för dessa.

Eleven kan redogöra utförligt, utifrån relevanta kunskaper om sexualitet och relationer, för hur människokroppen är uppbyggd och fungerar i växelverkan med omgivningen. I samband med redogörelsen kan eleven utförligt diskutera konsekvenser såväl för individens sexuella hälsa som för folkhälsan och underbygga diskussionen med välgrundade argument.

Eleven kan några ge utförliga exempel på hur naturvetenskap kan kopplas till hållbar utveckling. Utifrån exemplen drar eleven välgrundade slutsatser och föreslår några handlingsalternativ samt ger välgrundade argument för dessa.

Eleven kan översiktligt beskriva hur naturvetenskap organiseras och kan användas för kritisk granskning. Vidare föreslår och utför eleven en enkel naturvetenskaplig undersökning och redogör utförligt för den. Dessutom kan eleven ge enkla exempel på hur teorier kan prövas genom kritisk granskning, samt diskuterar utförligt utifrån några exempel på vilket sätt naturvetenskapliga teorier har haft betydelse för samhällets framväxt.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan utförligt och nyanserat diskutera frågor med naturvetenskapligt innehåll som har betydelse för individ och samhälle. I diskussionen använder eleven kunskaper om naturvetenskap för att ställa utforskande frågor samt för att ge komplexa förklaringar och argument. Dessutom kan eleven ge några exempel på tänkbara ställningstaganden eller handlingsalternativ samt ger välgrundade och nyanserade argument för dessa.

Eleven kan redogöra utförligt och nyanserat, utifrån relevanta kunskaper om sexualitet och relationer, för hur människokroppen är uppbyggd och fungerar i växelverkan med omgivningen. I samband med redogörelsen kan eleven utförligt och nyanserat diskutera konsekvenser såväl för individens sexuella hälsa som för folkhälsan och underbygga diskussionen med välgrundade och nyanserade argument.

Eleven kan några ge utförliga exempel på hur naturvetenskap kan kopplas till hållbar utveckling. Utifrån exemplen drar eleven välgrundade och nyanserade slutsatser och föreslår några handlingsalternativ samt ger välgrundade och nyanserade argument för dessa.

Eleven kan översiktligt beskriva hur naturvetenskap organiseras och kan användas för kritisk granskning. Vidare föreslår och utför eleven en enkel naturvetenskaplig undersökning och redogör utförligt och nyanserat för den. Dessutom kan eleven ge enkla exempel på hur teorier kan prövas genom kritisk granskning, samt diskuterar utförligt och nyanserat utifrånnågra exempel på vilket sätt naturvetenskapliga teorier har haft betydelse för samhällets framväxt.


v. 40 TEMA

TEMA

Under tre veckor (v. 41-43) skall vi arbeta med EU:s sju miljöutmaningar. Jordens resurser är inte oändliga, som ni vet och i framtiden kommer vi nog att få tänka över hur fördelningen av resurser ser ut och hur de används. Detta temaarbete är ämnesövergripande och vi kommer att arbeta med temat i flera ämnen.


Ämnen: Engelska5, Svenska1, Naturkunskap1a1 och Biologi1.


EU har sju stora utmaningar framför sig:

1.      Klimatförändringar och ren energi

2.      Hållbar transport

3.      Hållbar produktion och konsumtion

4.      Bevarande och förvaltning av naturresurser

5.      Folkhälsa

6.      Social integration, demografi och invandring

7.      Globala utmaningar när det gäller fattigdom och hållbar utveckling.

Alla ämnen kanske inte tar upp alla sju utmaningar, vi kommer exempelvis i naturkunskap och biologi hålla oss till nr. 1-4.


Mål att uppnå i Naturkunskap 1a1,

  • Frågor om hållbar utveckling: energi, klimat och ekosystempåverkan. Ekosystemtjänster, resursutnyttjande och ekosystemens bärkraft.
  • Olika aspekter på hållbar utveckling, till exempel vad gäller konsumtion, resursfördelning, mänskliga rättigheter och jämställdhet.

Mål att uppnå i Biologi 1,

  • Ekologiskt hållbar utveckling lokalt och globalt samt olika sätt att bidra till detta.
  • Ställningstagande i samhällsfrågor utifrån biologiska förklaringsmodeller, till exempel frågor om hållbar utveckling.

 

DEBATTARTIKEL
Energi & Miljö

 

Uppgift: Du vill bli utsedd till landets nya energiminister och skall skriva en debattartikel med temat energi & miljö. Du skall jämföra minst tre energikällor med avseende på effektivitet, miljöpåverkan samt for‐ och nackdelar. Vilka kraftverk skall vi satsa på för att få ett hållbart ekologiskt samhälle?


Tips:

1. Innan du börjar skriva är det bra att konkret formulera ditt budskap eller en tes, exempelvis: ”Forskningen ska satsa mer pengar på grön energi” eller ”Drastiskt minskade utsläpp krävs”. Bestäm själv din tes och till vem du riktar dig till. Syftet med debatten är att påverka den som budskapet riktar sig till. Det är viktigt att väcka intresse redan i början!


2. När du är klar med tesen är det viktigt att du listar alla dina argument för det du tycker, och sen rangordna dem för att hitta de tre tyngsta och viktigaste argumenten.


3. Man kan lägga upp debattartiklar på fler olika sätt men det vanligaste är att man ställer motsatsargument mot varandra, ditt argument kontra ett motargument. Det gäller för dig att resonera och visa att ditt argument väger tyngst! Diskutera ett argument i taget. Här kommer fakta och hänvisningar som stärker dina budskap.


4. Avsluta med att summera dina argument till ett svar på tesen du skrev i början!


5. Glöm inte att ha en provokativ rubrik, helst en som väcker mycket känslor!


Lycka till!
Caroline Nygård


v. 40 TEMA

TEMA

Under tre veckor (v. 41-43) skall vi arbeta med EU:s sju miljöutmaningar. Jordens resurser är inte oändliga, som ni vet och i framtiden kommer vi nog att få tänka över hur fördelningen av resurser ser ut och hur de används. Detta temaarbete är ämnesövergripande och vi kommer att arbeta med temat i flera ämnen.


Ämnen: Engelska5, Svenska1, Naturkunskap1a1 och Biologi1.


EU har sju stora utmaningar framför sig:

1.      Klimatförändringar och ren energi

2.      Hållbar transport

3.      Hållbar produktion och konsumtion

4.      Bevarande och förvaltning av naturresurser

5.      Folkhälsa

6.      Social integration, demografi och invandring

7.      Globala utmaningar när det gäller fattigdom och hållbar utveckling.

Alla ämnen kanske inte tar upp alla sju utmaningar, vi kommer exempelvis i naturkunskap och biologi hålla oss till nr. 1-4.


Mål att uppnå i Naturkunskap 1a1,

  • Frågor om hållbar utveckling: energi, klimat och ekosystempåverkan. Ekosystemtjänster, resursutnyttjande och ekosystemens bärkraft.
  • Olika aspekter på hållbar utveckling, till exempel vad gäller konsumtion, resursfördelning, mänskliga rättigheter och jämställdhet.

Mål att uppnå i Biologi 1,

  • Ekologiskt hållbar utveckling lokalt och globalt samt olika sätt att bidra till detta.
  • Ställningstagande i samhällsfrågor utifrån biologiska förklaringsmodeller, till exempel frågor om hållbar utveckling.

 

DEBATTARTIKEL
Energi & Miljö

 

Uppgift: Du vill bli utsedd till landets nya energiminister och skall skriva en debattartikel med temat energi & miljö. Du skall jämföra minst tre energikällor med avseende på effektivitet, miljöpåverkan samt for‐ och nackdelar. Vilka kraftverk skall vi satsa på för att få ett hållbart ekologiskt samhälle?


Tips:

1. Innan du börjar skriva är det bra att konkret formulera ditt budskap eller en tes, exempelvis: ”Forskningen ska satsa mer pengar på grön energi” eller ”Drastiskt minskade utsläpp krävs”. Bestäm själv din tes och till vem du riktar dig till. Syftet med debatten är att påverka den som budskapet riktar sig till. Det är viktigt att väcka intresse redan i början!


2. När du är klar med tesen är det viktigt att du listar alla dina argument för det du tycker, och sen rangordna dem för att hitta de tre tyngsta och viktigaste argumenten.


3. Man kan lägga upp debattartiklar på fler olika sätt men det vanligaste är att man ställer motsatsargument mot varandra, ditt argument kontra ett motargument. Det gäller för dig att resonera och visa att ditt argument väger tyngst! Diskutera ett argument i taget. Här kommer fakta och hänvisningar som stärker dina budskap.


4. Avsluta med att summera dina argument till ett svar på tesen du skrev i början!


5. Glöm inte att ha en provokativ rubrik, helst en som väcker mycket känslor!


Lycka till!
Caroline Nygård


v. 40 Populationsstorlek

"I år har det varit ett riktigt kantarellår!"

Vad beror sådant på?

Det finns två faktorer som vi tidigare tagit upp som spelar in när det gället hur stor eller liten en population är.

  • Biotiska faktorer som föda, predation, konkurrens och partner.
  • Abiotiska faktorer som temperatur, nederbörd och pH i marken.

Storleken på populationen beror också på:




Näringstillgången är det som oftast bestämmer antalet födslar och antalet dödsfall inom en population.

Migration = flyttning
Immigration = invandring
Emigration = utvandring

Migration beror huvudsakligen på konkurrens (om föda, partner, boplats m.m.)

Ju tätare en population är i ett område desto mer stress utsätts ekosystemet för. Bärkraft är ett begrepp som används för att beskriva hur många individer ett ekosystem kan ta innan det påverkas negativt (kollapsar).

Vi har pratat om toleransområde och bärkraften går hand i hand med det diagramet.

Populationstillväxt

Vid tillväxt av en population kan man antingen diskutera A. potentiell tillväxt (den teoretiskt möjliga tillväxten om alla förutsättningar är perfekta) och B. den "verkliga" tillväxten (där tillväxten styrs av miljöns motstånd samt biotiska och abiotiska faktorer). Den verkliga populationstillväxten stabiliserar kring C. områdets bärkraft.

S-kurva



Om populationen följer den röda kurvan A och växer kraftigt över områdets bärförmåga kommer ökningen att krascha.

J-kurva




Skillnad mellan begreppen artrikedom och biologisk mångfald!

Artrikedom = en variationsrikedom av arter inom ett ekosystem eller ett område. Mindre skala.
Biologisk mångfald = en variationsrikedom bland alla levande organismer av alla ursprung (landekosystem, marina ekosystem m.m.). Detta innefattar både mångfald inom arter, mellan arter samt av ekosystem. Större skala.


v. 40 Etologiska grundbegrepp

Vi tittade på en film som visade upp snuttar från insekter och djur, vars beteenden vi har pratat om. Denna lektion går tillbaka till de grundbegrepp vi arbetat med och under filmen fick ni skriva vilka grundbegrepp ni trodde togs upp.

Vi gick sedan igenom några av begreppen som ni tyckte fanns med i filmens olika avsnitt.

LÄXA till nästa gång blit att läsa på listan med grundbegrepp, för nästa lektion skall vi ha en frågesport (typ som jeapordy) med dem :)


RSS 2.0