v. 49 Habitatstudie på kompostmask

Dags att färdigställa era miljöer och släppa ner era kära kompostmaskar. Mycket skratt blev det denna lektion då inte alla tyckte att maskar är så mysiga. I slutet av lektionen hade vi ett maskrace som Mia tog hem!

 
 


v. 48 Habitatstudie på kompostmask

Nu när vi äntligen är klara med grundbegreppen är det dags att göra en liten miljöstudie. För att bli varma i kläderna vad gäller att genomföra en etologisk studie så gör vi denna studie på vår kära "Eisénia Foetidea" eller helt enkelt kompostmask.

Ni skulle två och två planera och genomföra en miljöstudie med kompostmask som försöksdjur. Ni fick först och främst formulera en frågeställning, vad vill ni undersöka? Därefter fick ni planera hur ert maskhus skulle designas och började bygga.

Näsa vecka släpper vi i maskarna.

v. 47 Etogram på häst

För att kunna studera en djurarts beteenden mpste man beskriva de olika beteendemönster man är intresserad av. En sådan beskrivning över artens olika beteendemönster kallas etogram. Den består normalt av en kortfattad term och en mer utförlig beskrivning av hur beteendet ser ut.

Ni skulle under 30 minuter välja ut en häst som stod i hage för att registrera olika beteenden. Ni renskrev sedan etogramet och lämnade in det till mig. 

Etogram

Fältstudie av etogram hos hästen____________________________________________

Etogram gjord av____________________________________________________________

Beteende

Definition av beteendet

 

 

 

 

 

 

 

 


v. 46 Etologiska grundbegrepp, prov

Åk. 2 ute på praktik.

Åk. 3 hade prov på etologiska grundbegrepp.

v. 45 Etologiska grundbegrepp, repetition

Idag har vi repiterat de etologiska grundbegreppen som ni skall kunna inför provet.

Ni har fått ut instuderingsfrågor som skall vara en hjälp inför provet. 

Instuderingsfrågor i etologi

 

  1. Vad är ”etologi” läran om?
  2. Om du skulle ge ett proximat svar till varför hundar skäller – hur skulle du svara?
  3. Hur skulle ett ultimat svar kunna se ut (på samma fråga som ovan)?
  4. Konrad Lorenz brukar kallas för etologins fader. Vad var han känd för? (jag söker ett specifikt begrepp).
  5. Vad går forskning ut på som faller under ”tillämpad etologi”?
  6. Ge några exempel på medfödda beteenden hos en art.
  7. Ge några exempel på inlärda beteenden hos en art.
  8. Vad är en nyckelretning?
  9. Vilka olika stimuli kan en hund reagera på?
  10. Vad är FRM?
  11. Vad innebär begreppet ”fitness” inom etologin?
  12. Förklara vad en tomgångshandling är? Varför sker den? Ge exempel.
  13. Ge exempel på en överslagshandling.
  14. Pavlovs dräglande hundar är ett känt experiment som visade hur reflexer kan vara betingade. Hur uppkom den?
  15. Ge exempel på olika sett att kommunicera i djurvärlden.
  16. Vad innebär domesticering?
  17. Hur kan domesticering leda till varianter av djur som vore otänkbart i naturligt tillstånd?
  18. Ge exempel på skyddsmekanismer som djur utvecklat.
  19. Förklara och ge exempel på
    Altruism
    Revir
    Trial and error
    Felprestation
  20. Nämn några olika flockkonstellationer. Fördelar? Nackdelar?

v. 43 Prov

Åk. 3 ute på praktik.

Åk. 2 hade prov på etologiska grundbegrepp.

v. 49 Habitatstudie på kompostmask

Nu när vi äntligen är klara med grundbegreppen är det dags att göra en liten miljöstudie. För att bli varma i kläderna vad gäller att genomföra en etologisk studie så gör vi denna studie på vår kära "Eisénia Foetidea" eller helt enkelt kompostmask.

Ni skulle två och två planera och genomföra en miljöstudie med kompostmask som försöksdjur. Ni fick först och främst formulera en frågeställning, vad vill ni undersöka? Därefter fick ni planera hur ert maskhus skulle designas och började bygga.

Näsa vecka släpper vi i maskarna.

v. 48 Etologiska grundbegrepp

PROV! Om du vet att du inte gjort provet eller vill göra om det måste du kontakta mig för en ny provtid.

v. 47 Etologiska grundbegrepp

Repetition.

v. 46 Etologiska grundbegrepp

Repetition.

v. 45 Etologiska grundbegrepp

Vi sköt lite på provet för att hinna repitera grundbegreppen. Denna lektion tittade vi på en fantastiskt film som visar på att våra domesticerade djur (i detta fall grisen) inte alls är bortavlade från sina naturliga behov och beteenden. En studie gjord av Per Jensen.

v. 43 Etologiska grundbegrepp

Denna lektion fick ni delta i en Jeopardy som handlade om de etologiska grundbegreppen. Detta för att öva inför kommande prov.


v. 49 Evolution & Systematik

Måndag: Vi tittade på andra delen av filmserien Vad Darwin inte visste - Evolutionens mekanismer.



Tisdag: Vi arbetade med instuderingsfrågor. 

Evolution

1.      Vad är evolution?

2.      Hur kommer det sig att en del arter i liknande miljöer kan likna varandra trots att det inte har nära släktskap?

3.      Vad handlar det naturliga urvalet egentligen om?

4.      Vilka bevis finns det idag för evolutionsteorin?

5.      Vad är ett ledfossil?

6.      Vad hette mannen som spelade en avgörande roll i utvecklingen av evolutionsteorin?

7.      Vilket är evolutionens mål?

8.      Vad är förutsättningarna för att evolutionen skall kunna ske?

9.      Varför sker evolutionen?

Systematik

  1. Levande organismer delas in efter ett visst sorteringssystem. Vad är det man tittar på?
  2. Vad är det latinska namnet för rasen ”människa”? Tips: det är ett namn med 2 ord.
  3. Man delar idag in alla levande organismer i 3 domäner. Vilka?
  4. Vad är arkéer för något?
  5. Systematiken innehåller 8 olika nivåer. Vilka?

v. 48 Evolution & Systematik

Måndag: Vi gjorde en laboration som handlade om Naturligt Urval. Laborationen hette Kan slumpen designa? och kommer från Nationells resurscentrum för biologi och bioteknik.



Tisdag
Vi började med att prata om hur levande organismer delas in i olika grupper. Vetenskapen heter systematik och är till för att få en överskådlig bild av levande organismers släktskap genom evolutionen.

Det var Carl von Linné som först började med den moderna indelningen av växter och djur. Det är hans arbete i systematik som är grunden till nuvarande indelningssystem. Eftersom latin var de lärdas språk på 1700-talet så fick alla levande ting dubbelnamn på latin.

Människans latinska namn är: Homo (människa) Sapiens (tänkande).

När man delar in levande organismer i grupper tittar man framförallt på yttre & inre likheter samt grad av
släktskap.

Först och främst delas organismerna in i tre olika domäner: 1. Bakterier 2. Arkéer (bakterier som lever i extrema miljöer) 3. Eukaryoter (organismer som består av en eller flera mer komplexa celler).

Efter domänindelningen delas organismerna också in i olika nivåer enligt följande lista:




Vid gruppering av organismer skall man egentligen alltid ställa två krav:

1. alla arter inom gruppen har ett gemensamt ursprung,

2. alla arter som har ett gemensamt ursprung ska vara med i gruppen.

 






v. 47 Evolution

Vi tittade på måndagen på filmen Vad Darwin inte visste - Livets mångfald.

Tisdagen ägnades åt återstående genomgång som handlade om våra nuvarande bevis för att evolutionen faktiskt sker.

v. 46 Evolutionen

Måndag: Prov i Biologi 1 - ekologi-avsnittet.

Tisdag
Vi började med avsnittet som handlar om evolution. 

Evolution

När man betraktar olika livsformer kan man förundras över de sinnrika lösningarna de har för att passa in i en viss miljö.

  • Växter i öknen med regn kanske en gång per år,
  • Pingviner nära sydpolen som klarar temperaturer ner mot -60 grader,
  • Fiskar i djuphaven som klarar tryck nära tusen gånger högre än vid ytan.

Alla livsformer har en gång i tiden för ca 3,7 miljarder år sedan utvecklats från en och samma livsform. Hur har det gått till?


I början av 1800-talet hade flera forskare idéer om att olika livsformer utvecklas – att det sker en evolution. Men det var först med Charles Darwin som den trovärdiga teorin om evolutionens mekanismer kom. Den nuvarande forskningen bygger ytterst på Darwins idéer men kunskapen ökar och evolutionsteorin har förbättrats betydligt sedan hans tid.

Evolutionen pågår hela tiden – även nu.

En vetenskaplig teori kan förändras i framtiden när vetenskapen har fått ny kunskap i området. 


 

Vad behövs för att evolutionen skall slå in?
Förändrade förutsättningar gör att organismerna måste utvecklas för att överleva. Om de inte utvecklas dör de ut och lämnar plats åt nya arter.

Vilket är evolutionens mål?
Evolutionen har inget mål à det är det naturliga urvalet som driver evolutionen framåt.

Förutsättningar för evolution:

  • Genvarianter uppstår genom mutation.
  • Alla organismer producerar mer avkomma än vad som kan överleva.
  • Skillnad i överlevnad mellan olika individer (naturligt urval)

Evolutionen gynnar bara egenskaper som förbättrar individens överlevnadschanser.

Tecken på evolution

  • Fossiler – bevarade rester från utdöda och nu levande organismer
  • Arter liknar varandra i kroppsbyggnad, fosterutveckling och på biokemisk nivå.
  • Utbredningen av olika djur- och växtarter på jorden kan förklaras i livets och jordens tidigare historia.
  • Organismerna har förmåga att anpassa sig till olika miljöer.

v. 45 Instuderingsfrågor

Denna veckan har ni fått ut instuderingsfrågor till avsnittet ekologi

Instuderingsfrågor.                                                                            Prov måndag v. 46

Biologi 1.
Ekologi.

1.      Vad är ekologi?

2.      På vilka olika nivåer kan man studera ekologi på?

3.       Förklara begreppet population.

4.      Förklara begreppet ekosystem.

5.       Ge exempel på en producent, en konsument och en destruent.

6.       Vad är habitat?

7.       Ge ett exempel på en ekologisk nisch.

8.       Vad är en näringskedja? Rita en näringskedja med 3 organismer.

9. Vad visar en näringspyramid? Hur mycket av energin går förlorad i varje steg i pyramiden?

10.   Förklara skillnaden mellan näringskedja och näringsväv.

11.  Levande organismer kan reagera på miljöförändringar på tre olika sätt, vilka?

12.   Vad är en predator, och vad är ett byte?

13.  Vad menas med ett ekosystems bärförmåga?

14.  Vad menas med ett ekosystems toleransområde? Vad händer om toleransområdet överskrids?

15.  Vad är

a.       Kommensalism

b.      Predation

c.       Parasitism

d.      Mutualism

16.  Vad är biotisk miljöfaktor? Abiotisk?

17.  Vad menas med nyckelart?

18.  Vad beror storleken på en population på?

19.  Vad menas med potentiell tillväxt?

20.  Vad händer om populationen växer exponentiellt över ekosystemets bärkraft? Se J-kurvan.  

21.  Ge exempel på hur artkonkurrens och ekologisk nisch hänger ihop!

22.  Vad är symbios?

23.  Vad innebär kommensalism?

24.  Ge ett exempel på kommensalism.

25.  Vad innebär mutualism?

26.  Ge ett exempel på ett mutualistiskt förhållande!

27.  Vad är predation?

28.  Ge ett exempel på en parasit!

29.  Redogör för vad det finns för för- och nackdelar med en mycket smal ekologisk nisch!

30.  Vad menas med hållbar utveckling?

31.  Tycker du att vi idag lever i ett ekologiskt hållbart samhälle? Varför? Varför inte?


v. 44 HÖSTLOV

Trevligt höstlov på er alla.

v. 43 TEMA

Fortsättning och redovisning av temaarbetet.

RSS 2.0